Kartlager: Geologi
Kategorin Geologi samlar berggrunds- och jordartskartor, marin gräns, mineralförekomster och grundvattendata från NGU (Norges geologiske undersøkelse). Lagren ger geologisk bakgrund för geotekniska bedömningar, riskanalys (kvicklera, radon, marin lera) och resurskartläggning. Många av lagren i Risk använder Geologi som underkartlager.
Lager i den här kategorin (22)
| Lager | Beskrivning | Källa |
|---|---|---|
| Berggrund N250 | Kartdatan i Berggrund N250 bygger huvudsakligen på den landsomfattande, tryckta berggrundsgeologiska kartserien i skala 1:250 000. | Norges geologiske undersøkelse |
| Berggrund N50 | Kartorna bygger på en samtolkning av fältobservationer, geofysiska data, digitala höjdmodeller och flygbilder, samt analyser av insamlade prover. | Norges geologiske undersøkelse |
| Marin gräns | Marin gräns anger den högsta nivå som havet nådde efter senaste istiden. | Geodata AS |
| Bergrättigheter | Datan visar områden som omfattas av bergrättigheter för statens mineraler, enligt definitionen i "Lov om erverv og utvinning av mineralressurser (mineralloven)". | Geodata AS |
| Grus och makadam | Grus- och makadamdatabasen hos NGU innehåller uppgifter om de allra flesta grus- och makadamförekomster och uttagsplatser i Norge för användning som råvara i bygg- och anläggningsverksamhet. | Geodata AS |
| Mineralresurser | Datan ger en översikt över registrerade poster om industrimineral, natursten och metallresurser. Mineralresursdatan innehåller både yt- och punktposter för alla tre grupper. | Geodata AS |
| Petroleumsgeologi | Det här kartlagret ger en detaljerad framställning av petroleumsgeologi i Norge och omfattar kritiska element som förkastningar, geologiska gränser, publicerade läckagekonturer, domer, strukturella... | Geodata AS |
| Petroleumsborrhål | Det här kartlagret ger en omfattande översikt över petroleumsborrningar i Norges offshore- och onshoreregioner. | Geodata AS |
| Geologiskt arv | Geologiska lokaler av särskilt värde ger insikt i geologiskt arv och mångfald, användbart i planering och riskbedömning. | Norges geologiske undersøkelse |
| NADAG – geotekniska undersökningar | Nasjonal database for grunnundersøkelser (NADAG) innehåller data från utförda geotekniska undersökningar (geotekniska borrningar). | Norges geologiske undersøkelse |
| Petroleumsinfrastruktur | Det här kartlagret ger en detaljerad framställning av petroleumsinfrastruktur i Norge och omfattar nyckelanläggningar och rörledningar som är avgörande för olje- och gasindustrin. | Geodata AS |
| Kvicklera - aktsamhet | Visar områden där det kan finnas risk för kvickleraskred, baserat på marina leravlagringar och terrängkriterier (höjdskillnad och lutning). | Norges vassdrags-og energidirektorat |
| Kvicklera | Kartorna ger en översikt över zoner med potentiell fara (aktsamhetsområden) för större kvickleraskred. | Norges vassdrags-og energidirektorat |
| Ras och skred | Aktsamhetskarta NVE Stenras: potentiella utlösnings- och utloppsområden för stenras. | Geodata AS |
| Radonkänslighet | Datamängden visar vilka områden i Norge som sannolikt är mer radonutsatta än andra. | Geodata AS |
| Möjlighet till marin lera | Datamängden "Mulighet for marin leire" (MML) bygger på jordartskartor och datamängden för marin gräns (MG) och visar var det potentiellt kan finnas marin lera, antingen i dagen eller under andra... | Geodata AS |
| Jordarter | Jordartsdatan visar huvudsakligen utbredningen av jordartstyper som täcker bergytan. | Geodata AS |
| Grundvatten (GRANADA) | Den nationella grundvattendatabasen (GRANADA) ger information om brunnar och källor i jordarter och berg, sonderingsborrningar, grundvattenkvalitet, djup till berg, brunnparker samt övervakning av... | Norges geologiske undersøkelse |
| Dräneringslinjer | Dräneringslinjer är härledda från http://hoydedata.no med en upplösning på 50 cm. | Geodata AS |
| Grundvattenborrhål | Datamängden ger en landsomfattande översikt över borrade grundvattenbrunnar, energibrunnar och naturliga grundvattenkällor. | Geodata AS. Datamängder: Grundvattenborrhål |
| Markfuktighet | Markfuktighetskartan anger höjdskillnaden i centimeter mellan en punkt och närmaste punkt som beräknas vara vattenmättad. | Geodata AS. Datamängder: Markfuktighet |
| Kvicklera – aktsamhet | Aktsamhetszoner för kvickleraskred baserat på marina leravlagringar och terrängkriterier (höjdskillnad och lutning) | Norges vassdrags- og energidirektorat (NVE) |
| Berggrund | Moderniserad karttjänst som visar en sammanhängande berggrundskarta i 1:250 000 som täcker hela Norge, med harmoniserad tolkning fördelat på kartblad | Norges geologiske undersøkelse (NGU) |
| Geologi | Geodata AS | |
| Geologi (samlat) | Ingår: bergrättigheter, grundvattenborrhål, grus och makadam, jordarter, marin gräns, mineralresurser, möjlighet till marin lera och radonkänslighet | Placepoint |
| Berggrund, härledda kartor, NiN | Härledda berggrundskartor från NGU för Natur i Norge: prognos för kalkinnehåll i berggrunden och utbredningen av ultramafiska bergarter | Norges geologiske undersøkelse (NGU) |
| Borrkärnor | NGU:s borrkärnearkiv: platser där borrkärnor tagits för berggrund, natursten, metaller och industrimineraler | Norges geologiske undersøkelse (NGU) |
| Geokemi | NGU:s nationella geokemidatabas: fältprover av jordarter, bäcksediment och vatten med analyserade grundämnen, och mätpunkter med geokemiska mätningar | Norges geologiske undersøkelse (NGU). Datamängder: Jordarter |
| Geologiskt intressanta platser, GNIST | NGU:s register över geoplatser: lokaler med geologiskt värde för undervisning, forskning, friluftsliv och geoturism, som ytor och symboler på nationell, regional och lokal nivå beroende på hur långt du har zoomat in | Norges geologiske undersøkelse (NGU) |
| Landformer, NiN | NGU:s landformskarta enligt Natur i Norge: lerraviner, lerskredsgropar, dödisgropar, fossila delta och jordpyramider som ytor, symboler och linjer, med geotopvärde från obetydligt till mycket stort | Norges geologiske undersøkelse (NGU) |
| Permafrost | NGU:s permafrostkartläggning: studieområden med kartlagd permafrost och borrhål med temperaturmätningar i Norge och på Svalbard | Norges geologiske undersøkelse (NGU) |
Berggrund N250
Landsomfattande berggrundsgeologisk kartdata i skala 1:250 000. Data från Norges geologiske undersøkelse (NGU). Lagret innehåller underkartlager för ytor, gränser, linjer, linjärstruktur och mätpunkter som kan döljas eller visas ett för ett via kontrollen Dölj/visa i Aktiva lager. Datamängder: Berggrund.
Om kartlagret
Kartdatan bygger huvudsakligen på den landsomfattande tryckta berggrundsgeologiska kartserien i skala 1:250 000, och har sedan harmoniserats över kartbladsgränser och uppdaterats med nyare kartdata.
Underkartlager (5)
| Underkartlager | Beskrivning |
|---|---|
| Mätpunkt | Punkt som används till strukturella eller geologiska mätningar. |
| Linjärstruktur | Kartlagd linjär geologisk struktur eller företeelse. |
| Artlinje | Linje som visar förändring eller trend i bergarten. |
| Gräns | Gräns mellan olika bergartsenheter. |
| Yta | Polygon som representerar en bergartsenhet eller litologi. |
Berggrund N50
Samtolkning av fältobservationer, geofysiska data och digitala höjdmodeller i skala 1:50 000. Data från Norges geologiske undersøkelse (NGU). Mer detaljerad än N250, täcker inte hela landet med samma precision. Lagret innehåller samma undertyper som N250 (ytor, gränser, linjer, linjärstruktur, mätpunkter).
Om kartlagret
Kartorna bygger på en samtolkning av fältobservationer, geofysiska data, digitala höjdmodeller och flygbilder, samt analyser av insamlade prover.
Marin gräns
Högsta nivån havet nådde efter senaste istiden. Data från Geodata AS. Marin gräns är en viktig referenspunkt för bedömning av kvickleraskred: jordarter som avsatts under marin gräns kan innehålla känslig marin lera. Kombinera med Jordarter och Möjlighet till marin lera för en samlad geoteknisk bakgrundskontroll. Datamängder: Marin gräns.
Om kartlagret
Marin gräns anger den högsta nivå havet nådde efter senaste istiden. Informationen är central i arbetet med att avgränsa områden med marina leror i Norge. Problem kopplade till sådana avlagringar kan uteslutas ovanför marin gräns, vilket är viktigt i offentligt planarbete. Kvicklera och skred i marina avlagringar kan bara förekomma under marin gräns.
Uppdateringsfrekvens: Månadsvis.
Filtrering
Filtret låter dig avgränsa på Tema.
Bergrättigheter
Områden som omfattas av bergrättigheter för statens mineraler, med stöd i mineralloven. Data från Norges geologiske undersøkelse (NGU). Viktigt vid utbyggnad i gruvregioner: aktiva bergrättigheter kan begränsa markanvändningen. Datamängder: Bergrättigheter.
Om kartlagret
Datan visar områden som omfattas av bergrättigheter för statens mineraler enligt mineralloven. Datamängden innehåller definierade områden för undersökningsrätt (UN) och utvinningsrätt (UT). Flera bergrättigheter kan vara utfärdade för samma geografiska område, de individuella rättigheterna har olika prioritet baserat på mottaget datum. Direktoratet for mineralforvaltning med Bergmesteren for Svalbard (DMF) äger datamängden. Undersökningsrätter gäller i 7 år, utvinningsrätter i 10 år.
Uppdateringsfrekvens: Månadsvis.
Filtrering
Filtret har avgränsning på Rättighetshavare, Rättighetsnamn och Servitut.
Grus och makadam
Grus- och makadamdatabasen med uppgifter om förekomster och uttagsplatser som används som råvara i bygg- och anläggningsverksamhet. Data från Norges geologiske undersøkelse (NGU). Lagret täcker punkt-, linje- och ytregistreringar. Användbart vid bedömning av masstransport och massuttag i planprocesser. Datamängder: Grus och makadam.
Om kartlagret
Grus- och makadamdatabasen hos NGU innehåller uppgifter om de flesta grus- och makadamförekomster och uttagsplatser i Norge för användning som råvara i bygg- och anläggningsverksamhet, med information om markanvändning, volym, kvalitet och resursernas betydelse.
Uppdateringsfrekvens: Månadsvis.
Mineralresurser
Registrerade poster om industrimineral, natursten och metallresurser, med både yt- och punktposter. Data från Norges geologiske undersøkelse (NGU). Datamängder: Mineralresurser.
Om kartlagret
Översikt över registrerade förekomster av industrimineral, natursten och metallresurser, med både yt- och punktposter för alla tre grupper.
Uppdateringsfrekvens: Månadsvis.
Petroleumsgeologi
Detaljerad framställning av petroleumsgeologi i Norge, inklusive förkastningar, geologiska gränser, läckagekonturer, domer och strukturella element. Data från Sokkeldirektoratet (tidigare Oljedirektoratet). Relevant främst för offshore och kustnära områden. Datamängder: Petroleumsgeologi.
Om kartlagret
Kartlagret ger en detaljerad framställning av petroleumsgeologi i Norge, med element som förkastningar, geologiska gränser, publicerade läckagekonturer, domer, strukturella element och oljegasgeokemi.
Uppdateringsfrekvens: Månadsvis.
Petroleumsborrhål
Översikt över petroleumsborrningar i Norges offshoreområden, med skillnad mellan letborrningar, utvecklingsborrningar och andra borrhål. Data från Sokkeldirektoratet (tidigare Oljedirektoratet). Datamängder: Petroleumsborrhål.
Om kartlagret
Kartlagret ger en översikt över petroleumsborrhål i Norges offshore- och onshoreregioner, kategoriserade efter typ, bland annat aktiv brunn och utvecklingsbrunn.
Uppdateringsfrekvens: Månadsvis.
Geologiskt arv
Geologiska lokaler av särskilt värde, registrerade av NGU. Data från Norges geologiske undersøkelse (NGU). Lagret täcker både yt- och punktregistreringar. Kan vara relevant i planprocesser där kulturmiljö och naturvärden kartläggs. Datamängder: Geologiskt arv.
Om kartlagret
Geologiska lokaler av särskilt värde ger insikt i geologiskt arv och mångfald, användbart i planering och riskbedömning. Kartlagret från NGU innehåller både stora landskapselement och mindre geoplatser, och kan användas i konsekvensutredningar och hållbar markförvaltning. Kompletterande faktablad ger detaljerade beskrivningar av varje geoplats.
Uppdateringsfrekvens: Uppdateras manuellt.
NADAG – geotekniska undersökningar
Nasjonal database for grunnundersøkelser (NADAG) visar lokalen för geotekniska borrningar, provtagning och stabilitetsanalyser utförda av kommuner, Statens vegvesen och privata aktörer. Data från Norges geologiske undersøkelse (NGU). Användbart för att se om det finns befintliga geotekniska data på eller nära en fastighet, vilket kan minska kostnaderna för en ny geoteknisk undersökning. Finns även under Infrastruktur. Datamängder: NADAG – geotekniska undersökningar.
Om kartlagret
Nationell databas för geotekniska undersökningar (borrhål), driven av NGU i samarbete med partner. Informationsmängden per datapunkt varierar beroende på leverantör.
Uppdateringsfrekvens: Vid förändring hos källan.
Underkartlager (1)
| Underkartlager | Beskrivning |
|---|---|
| Gruppskikt - för enkel användning/cachetjänster | Praktiskt gruppskikt som samlar cachetjänster. |
Petroleumsinfrastruktur
Detaljerad framställning av petroleumsinfrastruktur i Norge, inklusive rörledningar, anläggningar under och över ytan, och landanläggningar. Data från Sokkeldirektoratet (tidigare Oljedirektoratet). Finns även under Infrastruktur. Datamängder: Petroleumsinfrastruktur.
Om kartlagret
Kartlagret ger en detaljerad framställning av petroleumsinfrastruktur i Norge, med nyckelanläggningar och rörledningar som är avgörande för olje- och gasindustrin.
Uppdateringsfrekvens: Månadsvis.
Kvicklera
Zoner med potentiell risk för kvickleraskred, klassificerade efter risk och faregrad. Data från NVE / NGI. Lagret skiljer mellan kartlagda områden, riskklasser och faregrad. Finns även under Risk.
Om kartlagret
Kartorna ger en översikt över zoner med potentiell fara (aktsamhetsområden) för större kvickleraskred. Zonerna har identifierats och avgränsats genom kvartärgeologisk kartläggning (för att identifiera områden med marin lera), geoteknisk bedömning av topografi och grova geotekniska undersökningar. Zonerna omfattar utlösningsområden för kvickleraskred (områden som kan glida ut), vid nyare kartläggningar kan även utloppsområden ingå. De identifierade kvickllerzonerna är klassificerade i tre faregradsklasser (hög, medel och låg) baserat på topografiska, geotekniska och hydrologiska kriterier. Zonerna är vidare klassificerade i tre konsekvensklasser (hög, medel och låg) beroende på vilka konsekvenser ett skred får för bebyggelse och infrastruktur. Därefter är zonerna klassificerade i fem riskklasser som härleds från faregrad och konsekvens. Användningsområde Datamängden är främst avsedd som underlag för att bedöma faran för kvickleraskred på kommunplansnivå. Den är också avsedd som informationsunderlag för kommuner, markägare, exploatörer och andra, med tanke på att undvika terrengingrepp och aktiviteter som kan utlösa skred. De kartlagda zonerna visar bara områden med potentiell fara för större skred (terrängskillnad på 15 m eller mer). Det kan finnas skredfarliga kvickllerzoner utanför de identifierade zonerna. I alla områden med marina leravlagringar måste generell aktsamhet iakttas mot möjliga kvickleraskred.
Uppdateringsfrekvens: Realtid.
Kvicklera – aktsamhet
Aktsamhetszoner för kvickleraskred baserat på marina leravlagringar och terrängkriterier (höjdskillnad och lutning). Data från Norges vassdrags- og energidirektorat (NVE). Mer detaljerad avgränsning än huvudlagret Kvicklera, finns även under Risk.
Om kartlagret
Visar områden som kan vara utsatta för kvickleraskred, baserat på marina leravlagringar och terrängkriterier (lutning och höjdskillnad). Ligger åtgärden inom aktsamhetsområdet måste proceduren i NVE-vägledning 1/2019 följas, och geoteknisk kompetens anlitas. Kartan ersätter tidigare "Aktsomhet marin leire" och fångar nu även upp terräng som kan utlösa skred. Kartan uppdateras regelbundet och bör läsas tillsammans med farozonskartan för en fullständig bedömning.
Ras och skred
NVE:s aktsamhetskartor för stenras, snöskred och jordskred, inklusive skredhändelser och utlösnings- och utloppsområden. Data från Norges vassdrags- og energidirektorat (NVE). Finns även under Risk. Datamängder: Ras och skred.
Om kartlagret
Aktsamhetskartor (stenras, snöskred, kvicklera, möjlighet till marin lera, jordflöde), registrerade skredhändelser och bergskredsfarozoner med återkomstintervall. Källor: NVE, NGI, NGU.
Uppdateringsfrekvens: Månadsvis.
Radonkänslighet
Visar vilka områden i Norge som sannolikt är mer radonutsatta än andra, baserat på berggrund och jordarter. Data från Norges geologiske undersøkelse (NGU). Användbart vid köp och uthyrning av bostad: hög känslighet betyder att radonmätning rekommenderas före inflyttning. Datamängder: Radonkänslighet.
Om kartlagret
Den nationella aktsamhetskartan för radon visar vilka områden i Norge som sannolikt är mer radonutsatta än andra. I områden märkta med hög aktsamhet är det beräknat att minst 20 % av bostäderna har radonkoncentrationer över det rekommenderade gränsvärdet på 200 Bq/m³ i första våningen. Datamängden bygger på inomhusluftmätningar av radon (från NRPA:s databas) och kunskap om geologiska förhållanden (NGU:s databaser för berggrund och jordarter). I vissa områden är radon uppmätt i många bostäder, medan det i andra finns få tillgängliga mätningar. Datamängden är utvecklad genom att statistiskt bedöma hur andelen bostäder med höga radonkoncentrationer kan kopplas till lokal geologi, och genom att överföra den kunskapen till andra områden med motsvarande geologiska förhållanden. Användningsområde Den nationella aktsamhetskartan för radon ger kommunerna ett underlag för en första bedömning av radonfara. I områden med hög eller särskilt hög aktsamhet bör kommunen undersöka om det finns behov av att följa upp radonproblematiken enligt plan- og bygningsloven och folkehelseloven med föreskrifter. Kartan kan inte användas för att förutsäga radonkoncentrationen i enskilda byggnader. Det enda sättet att få säker kunskap om radon i en byggnad är att genomföra en mätning.
Uppdateringsfrekvens: Vid förändring hos källan.
Underkartlager (3)
| Underkartlager | Beskrivning |
|---|---|
| Radon detaljerad | Kartlagret används för att få översikt över hela fylken, eller hela Norge. |
| Radon och alunskiffer | * RADON * Den nationella aktsamhetskartan för radon visar vilka områden i Norge som kan vara mer radonutsatta än andra. Kartan bygger på inomhusluftmätningar av radon och på kunskap om geologiska förhållanden. Kartan visar fyra klasser: "särskilt hög aktsamhet" (lila färg), "hög aktsamhet" (röd färg), "moderat till låg aktsamhet" (gul färg) och "osäker aktsamhet" (grå färg). Kartan bygger på inomhusluftmätningar av radon och på kunskap om geologiska förhållanden. I vissa områden i Norge är många bostäder mätta för radon, i andra få eller inga. Kartan är utvecklad genom att kunskap om andelen höga radonkoncentrationer i bostäder som ligger på känd geologi har överförts till andra områden med motsvarande geologiska förhållanden. "särskilt hög aktsamhet" är en egen klass som också finns i separata alunskifferkartor. I områden markerade med "hög aktsamhet" är det beräknat att minst 20 % av bostäderna har radonkoncentrationer över det övre rekommenderade gränsvärdet på 200 Bq/m3 i första våningen. Kartan kan inte användas för att förutsäga radonkoncentrationen i enskilda byggnader. Det enda sättet att få säker kunskap om radon i en byggnad är att genomföra en mätning. Radon i inomhusluft beror inte bara på geologiska förhållanden, utan också på byggnadens konstruktion och drift, samt kvaliteten på radonförebyggande åtgärder. |
| Radon översikt | Kartlagret kan användas för stora områden, hela fylken, eller hela Norge. |
Filtrering
Filtret låter dig avgränsa på Aktsamhetsgrad.
Möjlighet till marin lera
Bygger på jordartskartor och datamängden för marin gräns. Visar var det potentiellt kan finnas marin lera, antingen i dagen eller under andra jordarter. Data från Norges geologiske undersøkelse (NGU). Viktigt komplement till lagret Kvicklera vid geoteknisk screening. Datamängder: Möjlighet till marin lera.
Om kartlagret
Datamängden "Mulighet for marin leire" (MML) bygger på jordartskartor och datamängden för marin gräns (MG), och visar var det potentiellt kan finnas marin lera, antingen i ytan eller under andra jordartstyper.
Uppdateringsfrekvens: Månadsvis.
Filtrering
Filtret stöder avgränsning på Jordartstyp och Möjlig marin lera.
Jordarter
Utbredning av jordartstyper som täcker bergytan, klassificerade efter ursprung och typ (morän, hav- och fjordavlagringar, älvavlagringar med mera). Data från Norges geologiske undersøkelse (NGU). Underlaget för att förstå om ett område domineras av stabila moränmassor eller känslig marin lera.
Om kartlagret
Jordartsdatan visar huvudsakligen utbredningen av jordartstyper som täcker bergytan. Största delen av jordarterna bildades under och efter senaste istiden. Datan visar bara vilken jordart som dominerar i de översta metrarna av terrängytan.
Uppdateringsfrekvens: Månadsvis.
Filtrering
Filtret stöder avgränsning på Jordartstyp och Infiltrationsförmåga.
Grundvatten (GRANADA)
Nationell grundvattendatabas (GRANADA) med information om brunnar, källor, sonderingsborrningar, grundvattenkvalitet, djup till berg och brunnparker. Data från Norges geologiske undersøkelse (NGU). Användbart vid planering av energibrunnar (bergvärme) och vid bedömning av grundvattenresurser i ett utbyggnadsområde. Datamängder: Grundvatten (GRANADA).
Om kartlagret
Nationell grundvattendatabas: brunnar, källor, sonderingsborrningar, kvalitet, djup till berg, brunnparker och övervakning.
Uppdateringsfrekvens: Varje vecka.
Underkartlager (24)
| Underkartlager | Beskrivning |
|---|---|
| Grundvattenövervakning kartinfo | Informationslager för kartor över grundvattenövervakning. |
| Brunnpark kartinfo | Informationslager för brunnparker (borrhål). |
| Grundvattenövervakning - område | Områden kopplade till grundvattenövervakning. |
| Brunnparksområde | Områdesutsträckning för en brunnpark (borrhål). |
| Muddrat område, gräns | Gräns för ett muddrat område. |
| Övervakningsbrunn | Brunn som används till övervakning av grundvatten. |
| Övervakningskälla | Källa som övervakas för grundvattendata. |
| Borrhål i brunnpark | Enskilda borrhål i en brunnpark. |
| Energibrunn | Brunn som används till bergvärme. |
| Brunn - okänd användning | Brunn med okänt eller ospecificerat syfte. |
| Brunn - vattenförsörjning | Brunn som används till vattenförsörjning. |
| Sonderingsborrning | Prov- eller sonderingsborrningar. |
| Grundvattenborrhål | Datamängden ger en landsomfattande översikt över borrade grundvattenbrunnar, energibrunnar och naturliga grundvattenkällor (tidigare kallade källor). Dataägare: Norges geologiske undersøkelse. Nationell datamängd. |
| Grundvattenkälla | Naturlig grundvattenkälla. |
| Brunnpark | Klunga eller fält av borrhål, ofta för energianvändning. |
| Borrhål - djup till berg | Uppmätt djup från ytan till berg. |
| Borrhål - minsta djup till berg | Minsta registrerade djup till berg. |
| Borrhål - borrdjup | Borrhålets totala borrdjup. |
| Borrhål - minsta djup till berg, text | Textetiketter för minsta djup till berg. |
| Borrhål - djup till berg, text | Textetiketter för djup till berg. |
| Borrhål - borrdjup, text | Textetiketter för borrdjup. |
| Grundvattenövervakning - punkt | Punktobjekt som används i grundvattenövervakning. |
| Grundvattenpunkter regional | Regional uppsättning grundvattenpunkter. |
| Grundvattenpunkter nationell | Nationell uppsättning grundvattenpunkter. |
Dräneringslinjer
Dräneringslinjer härledda från hoydedata.no med 50 cm upplösning, indelade efter uppströms areal (från 1-10 dekar till över 1 000 dekar). Data från Geodata AS. Ger en bild av naturligt vattenflöde över terrängen, användbart vid bedömning av dagvattenhantering och flödesväg. Datamängder: Dräneringslinjer.
Om kartlagret
Dräneringslinjer är härledda från hoydedata.no med en upplösning på 50 cm. Linjerna täcker omkring 99 % av landet och är placerade där vattnet samlas på en areal större än 1 daa (1 000 m²). Innan analysen gjordes fylldes sänkhål i terrängmodellerna, byggnader, kulvertar och trummor är inte redigerade. Analyserna utfördes genom att dela upp områdena som i NVE:s Regine-ytor, och därefter lades attributen från den datamängden till linjerna.
Uppdateringsfrekvens: Vid förändring hos källan.
Grundvattenborrhål
Landsomfattande översikt över borrade grundvattenbrunnar, energibrunnar och naturliga grundvattenkällor. Data från Geodata AS.
Om kartlagret
Datamängden ger en landsomfattande översikt över borrade grundvattenbrunnar, energibrunnar och naturliga grundvattenkällor.
Uppdateringsfrekvens: Månadsvis.
Filtrering
Filtret har avgränsning på Typ, Geologiskt medium, Borrdatum och Brunnsanvändningsomfattning.
Markfuktighet
Höjdskillnaden mellan en punkt och närmaste punkt som beräknas vara vattenmättad, angiven i centimeter. Data från Geodata AS. Lågt värde indikerar hög grundvattennivå nära ytan, relevant för bedömning av byggrund och dränering.
Om kartlagret
Markfuktighetskartan anger höjdskillnaden i centimeter mellan en punkt och närmaste punkt som beräknas vara vattenmättad.
Uppdateringsfrekvens: Vid förändring hos källan.
Berggrund
Moderniserad karttjänst som visar en sammanhängande berggrundskarta i 1:250 000 som täcker hela Norge, med harmoniserad tolkning fördelat på kartblad. Strukturmätpunkter som anger orienteringen av strukturerna i berggrunden ingår.
Om kartlagret
Moderniserad karttjänst som visar en sammanhängande berggrundskarta i 1:250 000 som täcker hela Norge, med harmoniserad tolkning fördelat på kartblad. Strukturmätpunkter som anger orienteringen av strukturerna i berggrunden ingår. 1:250 000-databasen och kartvisningen innehåller nu egenskaper som huvudbergart, täckkomplex, formation och bildningsålder. Användningsområde Kunskap om berggrunden är viktig för letning efter och bedömning av råmaterial och naturresurser, vattenförsörjning, planering och byggande av infrastruktur, avfallslagring, mark- och miljöplanering, anläggningsverksamhet, alternativ energi och bedömning av naturfaror som jordskalv och skred.
Uppdateringsfrekvens: Realtid.
Underkartlager (29)
| Underkartlager | Beskrivning |
|---|---|
| Berggrund raster n250 | Rasterversion av NGU:s berggrundskarta i skala 1:250 000, med bergartsytor visade som färgade fält. Ger snabb översikt över urbergsförhållanden i fastighetsanalyser och tidiga möjlighetsstudier. |
| Berggrund raster n250 översikt | Översiktsversion av N250-rastret, anpassad för visning i liten skala. Används för regional kontext kring bergartsfördelning. |
| Berggrund raster n250 detalj | Detaljerad rasterversion av N250, anpassad för visning i stor skala. Ger tydligare avgränsning av bergartsytor på fastighetsnivå. |
| Bergart yta | Ytpolygoner som visar utbredningen av varje bergartsenhet i N250. Exploatörer använder lagret för att identifiera bergartstyp under fastigheten för grundläggnings- och sprängningsbedömningar. |
| Bergart gräns | Gränslinjer mellan bergartsenheter, inklusive förkastningar och observerade kontakter. Användbart för att bedöma övergångar och svaghetszoner nära ett projektområde. |
| Bergart linje | Linjära bergartselement som gångar och smala enheter som inte lämpar sig som yta. Kompletterar ytlagret vid detaljerad kartläggning. |
| Bergart linjärstruktur | Linjära strukturer i berggrunden, som skjuvzoner och markerade sprickssystem. Ger underlag för att bedöma stabilitet och bergkvalitet. |
| Lineament satellittolkat n750 | Lineament tolkade från satellitbilder i skala 1:750 000, som ofta motsvarar större svaghetszoner i berggrunden. Används för översiktlig bedömning av regionala strukturer. |
| Planstrukturpunkt | Mätpunkter för planstrukturer i berggrunden, med strykning och stupning registrerade i fält. Ger underlag för att förstå orienteringen av foliation, skiktning och sprickplan. |
| Övriga planstrukturer | Symboler för planstrukturer som inte ingår i foliation, skiktning eller sprickplan. Kompletterar den strukturgeologiska bilden av ett område. |
| Övriga planstrukturer värde | Visar uppmätta stupnings- och strykningsvärden som tal vid symbolerna för övriga planstrukturer. Används vid detaljerad strukturgeologisk tolkning. |
| Sprickplan | Symboler för sprickplan och sprickor med registrerad orientering. Relevant för bedömning av bergstabilitet vid skärningar, tunnlar och grundläggning. |
| Sprickplan värde | Visar uppmätta stupnings- och strykningsvärden som tal vid sprickplanssymbolerna. Ger kvantitativt underlag för stabilitetsanalyser. |
| Axelplan | Kartlager som visar axlar och referenslinjer för byggnadsplaner. |
| Axelplansvärde | Värde för axelplan i kartlagret. |
| Foliation | Symboler för foliation, alltså planparallell struktur i metamorfa bergarter. Indikerar svaghetsriktningar som kan påverka sprängning och bergstabilitet. |
| Foliation värde | Visar uppmätta stupnings- och strykningsvärden som tal vid foliationssymbolerna. Används vid detaljerad bedömning av bergmassans uppsprickning. |
| Skiktning | Symboler för skiktning i sedimentära bergarter, med strykning och stupning. Visar ursprunglig avlagringsstruktur och orientering av bergartslagren. |
| Skiktning värde | Visar uppmätta stupnings- och strykningsvärden som tal vid skiktningssymbolerna. Kompletterar symbolvisningen med exakta vinklar. |
| Linjestrukturpunkt | Mätpunkter för linjestrukturer som lineation och veckaxlar i berggrunden. Ger underlag för tolkning av deformationshistorik. |
| Övriga linjestrukturer | Symboler för linjestrukturer som inte är lineation eller veckaxel. Kompletterar den strukturgeologiska bilden. |
| Övriga linjestrukturer värde | Visar uppmätta stupnings- och riktningsvärden som tal vid symbolerna för övriga linjestrukturer. |
| Veckaxel | Symboler för veckaxlar i berggrunden, med stupning och riktning. Beskriver storskalig deformation i bergartsenheterna. |
| Veckaxel värde | Visar uppmätta stupnings- och riktningsvärden som tal vid veckaxelsymbolerna. |
| Lineation | Symboler för lineation, alltså linjära element i berggrunden som mineralutsträckningar. Anger rörelseriktning vid deformation. |
| Lineationsvärde | Visar uppmätta stupnings- och riktningsvärden som tal vid lineationssymbolerna. |
| Bergart yta bildningsålder | Bergartsytor färglagda efter bildningsålder i stället för bergartstyp. Ger geologisk-historisk kontext för området. |
| Bergart yta tektonisk huvudindelning | Bergartsytor färglagda efter tektonisk huvudindelning, som urberg, skjuvtäcken och sedimentära bassänger. Ger översiktligt geologiskt ramverk för området. |
| Berggrund | Samlingslager för NGU:s berggrundskarta N250 med bergartsytor, gränser, lineament och strukturmätningar. Underlag för bedömning av bergartstyp och strukturgeologi vid utbyggnad. |
Geologi
Om kartlagret
Petroleumsdata för kontinentalsockeln från Geodatas Petroleum Online Services, med block, kvadranter, installationer, rörledningar och brunnar. Baserat på data från Sokkeldirektoratet, med motsvarande data för brittisk, nederländsk och dansk sektor.
Uppdateringsfrekvens: Vid förändring hos källan.
Geologi (samlat)
Ingår: bergrättigheter, grundvattenborrhål, grus och makadam, jordarter, marin gräns, mineralresurser, möjlighet till marin lera och radonkänslighet.
Om kartlagret
Ingår: bergrättigheter, grundvattenborrhål, grus och makadam, jordarter, marin gräns, mineralresurser, möjlighet till marin lera och radonkänslighet.
Underkartlager (18)
| Underkartlager | Beskrivning |
|---|---|
| Lager | Samlingsgrupp för tjänsten som innehåller alla underlager från Riksantikvarens kulturminnesdata. |
| Byggnader | Byggnad är matrikkelens representation av en planerad, under uppförande, färdigställd eller av något skäl utgången byggnad. Alla byggnader uppförda efter 1983 är registrerade. I vissa kommuner har samtliga byggnader registrerats. En byggnad identifieras med sitt byggnadsnummer som är unikt över kommungränser. Varje byggnad har en byggnadsstatus som anger tillståndet vid senaste registreringen. Historik för detta lagras också. En byggnad har en eller flera bruksenheter som beskriver logiska enheter i byggnaden (lägenheter, lokaler). Var och en av dessa kan ha en egen koppling till adress och matrikkelenhet. För byggnader registreras vissa förändringar så att det är möjligt att se vad de enskilda förändringarna medförde för byggnaden. Detta är aktuellt för ombyggnader och tillbyggnader som medför bygglovshandläggning. Det görs genom att en "byggnadsförändring" registreras när förändringen påbörjas. När byggnadsförändringen är färdigställd ändras byggnaden med värden från byggnadsförändringen. Anmärkning: Byggnader över 15 kvadratmeter ska registreras i matrikkelen. |
| Kulturmiljöer | Visar avgränsade kulturmiljöer från Riksantikvaren, det vill säga områden där flera kulturminnen ingår i en helhet. Används av fastighetsutvecklare för att upptäcka bevarandehänsyn som kan påverka utnyttjande och planarbete. |
| Kulturmiljö (ikoner) | Punktsymbolversion av kulturmiljölagret som ger bättre synlighet vid mindre skalor. |
| Kulturmiljöer (yta) | Ytvisning av kulturmiljöer från Riksantikvaren med exakt geografisk avgränsning. Användbart för att se var fastigheter helt eller delvis ligger inom en kulturmiljö. |
| Brandskydd | Samlingslager för brandrelaterade bevarandehänsyn från Riksantikvaren, inklusive brandsmittoområden och bevarandevärda täta trähusmiljöer. |
| Bevarandevärda täta trähusmiljöer | Registrerade områden med tät trähusbebyggelse som har nationellt bevarandevärde. Exploatörer använder lagret för att bedöma krav på bevarande, materialval och brandsäkring vid åtgärder. |
| Brandsmittoområden | Avgränsade områden med ökad risk för brandspridning mellan byggnader, typiskt tät äldre trähusbebyggelse. Ger förutsättningar för brandteknisk projektering och åtgärder i befintliga byggnader. |
| Bevarandevärda täta trähusmiljöer (ikoner) | Punktsymbolversion av bevarandevärda täta trähusmiljöer för enklare visning i översiktskartor. |
| Brandspridningsområde (ikoner) | Punktsymbolversion av brandsmittoområden för tydligare visning i mindre skalor. |
| Kulturminnen | Samlingslager för kulturminnen från Riksantikvarens databas Askeladden, med lokaler, enskilda kulturminnen och skyddszoner. Används för att identifiera skyddade och bevarandevärda objekt som kan begränsa åtgärder på en fastighet. |
| Skyddszoner | Visar skyddszoner runt automatiskt skyddade kulturminnen enligt kulturminneloven § 6. Inom zonen krävs dispens för åtgärder, vilket är centralt vid planering av utbyggnad. |
| Lokaler | Kulturminneslokaler från Askeladden, det vill säga geografiskt avgränsade områden som samlar ett eller flera enskilda kulturminnen. Ger översikt över var skyddade och bevarandevärda kulturminnen är registrerade. |
| Enskilda kulturminnen | Enstaka kulturminnen registrerade i Askeladden, som gravhögar, byggnadsrester och stensättningar. Användbart för att se exakt placering av objekt inom en lokal. |
| Lokaler (ikoner) | Punktsymbolversion av kulturminneslokaler för tydligare visning i översiktskartor. |
| Enskilda kulturminnen (ikoner) | Punktsymbolversion av enskilda kulturminnen som ger bättre synlighet vid mindre skalor. |
| SEFRAK-byggnader | Byggnader registrerade i SEFRAK, huvudsakligen uppförda före 1900. Kommunen ska underrättas vid rivning eller väsentlig förändring, vilket exploatörer måste ta hänsyn till i tidigt skede. |
| Skyddade byggnader | Byggnader skyddade enligt kulturminneloven, med strikta restriktioner för förändring, rivning och underhåll. Centralt för att upptäcka åtgärder som kräver dispens från Riksantikvaren. |
Berggrund, härledda kartor, NiN
Härledda berggrundskartor från NGU för Natur i Norge: prognos för kalkinnehåll i berggrunden och utbredningen av ultramafiska bergarter. Kalkrik och ultramafisk mark ger särpräglad vegetation och är ett underlag för naturtypskartläggning.
Om kartlagret
Härledda berggrundskartor från NGU för Natur i Norge: prognos för kalkinnehåll i berggrunden och utbredningen av ultramafiska bergarter. Kalkrik och ultramafisk mark ger särpräglad vegetation och är ett underlag för naturtypskartläggning.
Borrkärnor
NGU:s borrkärnearkiv: platser där borrkärnor tagits för berggrund, natursten, metaller och industrimineraler. Översikt på långt avstånd, enskilda kärnor när du zoomar in.
Om kartlagret
NGU:s borrkärnearkiv: platser där borrkärnor tagits för berggrund, natursten, metaller och industrimineraler. Översikt på långt avstånd, enskilda kärnor när du zoomar in.
Geokemi
NGU:s nationella geokemidatabas: fältprover av jordarter, bäcksediment och vatten med analyserade grundämnen, och mätpunkter med geokemiska mätningar. Proverna visas som översikt på långt avstånd och ett för ett när du zoomar in.
Om kartlagret
NGU:s nationella geokemidatabas: fältprover av jordarter, bäcksediment och vatten med analyserade grundämnen, och mätpunkter med geokemiska mätningar. Proverna visas som översikt på långt avstånd och ett för ett när du zoomar in.
Geologiskt intressanta platser, GNIST
NGU:s register över geoplatser: lokaler med geologiskt värde för undervisning, forskning, friluftsliv och geoturism, som ytor och symboler på nationell, regional och lokal nivå beroende på hur långt du har zoomat in.
Om kartlagret
NGU:s register över geoplatser: lokaler med geologiskt värde för undervisning, forskning, friluftsliv och geoturism, som ytor och symboler på nationell, regional och lokal nivå beroende på hur långt du har zoomat in.
Landformer, NiN
NGU:s landformskarta enligt Natur i Norge: lerraviner, lerskredsgropar, dödisgropar, fossila delta och jordpyramider som ytor, symboler och linjer, med geotopvärde från obetydligt till mycket stort. Detaljerna framgår när du zoomar in.
Om kartlagret
NGU:s landformskarta enligt Natur i Norge: lerraviner, lerskredsgropar, dödisgropar, fossila delta och jordpyramider som ytor, symboler och linjer, med geotopvärde från obetydligt till mycket stort. Detaljerna framgår när du zoomar in.
Permafrost
NGU:s permafrostkartläggning: studieområden med kartlagd permafrost och borrhål med temperaturmätningar i Norge och på Svalbard. Borrhålen visas när du zoomar in.
Om kartlagret
NGU:s permafrostkartläggning: studieområden med kartlagd permafrost och borrhål med temperaturmätningar i Norge och på Svalbard. Borrhålen visas när du zoomar in.
Tips
- Jordarter, Kvicklera och Möjlighet till marin lera finns även i kategorin Risk för en samlad riskbedömning.
- NADAG finns även i Infrastruktur: kontrollera om det finns befintliga geotekniska undersökningar från tidigare projekt nära fastigheten.
- Kombinera Berggrund N250 med Jordarter för att se om ett område domineras av berg nära ytan (stabilt) eller djupa jordarter (kräver geoteknik).
- Dräneringslinjer och Markfuktighet ger en samlad bild av naturligt vattenflöde, användbart vid dagvattenbedömningar i detaljplaner.