Kartlager: Natur
Kategorin Natur samlar lager för artobservationer, kartlagda naturtyper, friluftsintressen och juridiska skyddsgränser som Markagränsen och Strandskyddszonen. Lagren är användbara vid planbedömningar och detaljplanearbete för att upptäcka naturhänsyn som kan utlösa invändning från Statsforvalteren, och för att bedöma kvaliteten på friluftsliv och rekreation i ett område. Källorna är främst Miljødirektoratet, Artsdatabanken och Kartverket.
Lager i denna kategori (18)
| Lager | Beskrivning | Källa |
|---|---|---|
| Känsliga artsdata | Känsliga förekomster av fåglar, däggdjur och lavar | Miljødirektoratet. Datamängder: Känsliga artsdata |
| Kartlagda friluftsområden | Friluftsområden värderade efter nationell metodik | Miljødirektoratet |
| Kartläggningsenheter NiN | Naturtyper kartlagda efter NiN-systemet | Miljødirektoratet. Datamängder: Kartläggningsenheter NiN |
| Arter av nationellt förvaltningsintresse | Förvaltningsinriktad artkarta | Miljødirektoratet. Datamängder: Arter av nationellt förvaltningsintresse |
| Turlinjesdatabasen | Vandringsleder, skidspår och cykelleder | Kartverket |
| Artsdatabanken | Artobservationer i Norge | Artsdatabanken |
| Natur- och kulturområden | Utvalda kulturlandskap med särskild förvaltningssatsning | Miljødirektoratet. Datamängder: Natur- och kulturområden |
| Markagränsen | Gräns enligt markaloven för Oslo med omnejd | Miljødirektoratet |
| Strandskyddszonen | 100-metersbältet längs hav och vattendrag | Kartverket |
| Arealtyp | Huvudindelningen i AR5 är arealtyp baserad på kriterier för vegetation, naturlig dränering och kulturpåverkan. | Norsk institutt for bioøkonomi (NIBIO) |
| Rennäring | Rennäring bedrivs i nästan 140 av landets kommuner, på en yta som utgör omkring 40 procent av landarealen i Norge. | Landbruksdirektoratet |
| Odlingsbar mark | Visar arealer som genom uppodling kan iordningställas så att de uppfyller kraven till fullt odlad jord och som uppfyller kraven till klimat och jordkvalitet för växtodling. | Norsk institutt for bioøkonomi (NIBIO) |
| Vattenbruksregistret | Vattenbruksregistret innehåller en översikt över vattenbrukstillstånd och beslut kopplade till dessa. | Fiskeridirektoratet |
| Restriktionsområden i skyddade områden | Färdselförbud, landningsförbud och förbud mot lågflygning, med rättsligt stöd | Miljødirektoratet |
| Snöskoterleder | Beslutade och planerade leder, och vilka kommuner som har anmält in | Miljødirektoratet |
| Statligt säkrade friluftsområden | Områden som staten har säkrat genom köp eller avtal | Miljødirektoratet |
| Friluftsliv i skyddade områden | Skyddade områden som också är registrerade som friluftsområden | Miljødirektoratet |
| Landskapstyper, NiN | Landskapstyper enligt Natur i Norge, indelade efter landform, vatten och vegetation | Miljødirektoratet |
| Gråa arealer | Rikstäckande karta över gråa arealer: arealer som redan är tagna i bruk eller starkt påverkade av bygg- och anläggningsverksamhet, inklusive bebyggelse, konstruktioner och permanenta ytor | Norsk institutt for bioøkonomi (NIBIO) |
| Värderade naturtyper | Naturtypslokaler värderade efter kriterierna i vägledning M-1941 för konsekvensutredningar, från mycket stort värde till visst värde | Miljødirektoratet |
| Förvaltningsområden för rovdjur | Miljødirektoratets gränser för förvaltningsområdena för björn, lodjur, järv och varg | Miljødirektoratet |
Känsliga artsdata
Databas med känsliga förekomstdata för utvalda fåglar, däggdjur och lavar från Miljødirektoratet. "Känslig" betyder att exakt lokal är skyddad av hänsyn till skydd mot störning. Lagret visar grova polygoner, inte punktlokaler. Relevant vid planarbete nära kända häckningslokaler eller växtplatser för rödlistade arter.
Om kartlagret
Känsliga artsdata är ett samlingsbegrepp för en databas med utvalda arter av fåglar, däggdjur och lavar där platsbestämd information om arternas häckningsområde, yngelområde eller växtplats är skyddad från allmän insyn. Skälet är att öppen tillgång kan leda till att arten eller platsen utsätts för olämplig påverkan, som störning, förföljelse eller förstörelse. Data publiceras genom en lösenordsskyddad lösning som visar exakt lokalisering av objekten. Fylkesmannen och Miljødirektoratet kan ge tillgång. Data är också tillgängliga genom en öppen lösning som visar maskerade data i form av rutor med varierande storlek beroende på art. Användningsområde Datamängden är lämplig för användning i alla typer av arealplan- och arealförvaltningsuppgifter, inklusive handläggning av enskilda ärenden. Den bör också användas vid planering och genomförande av avverkning och annan näringsverksamhet som kan påverka förekomster av känsliga arter. Tillgång Även om information om känsliga arter inte är öppet tillgänglig kan offentlig förvaltning, exploatörer, konsultverksamheter och andra med legitima behov få tillgång till relevanta data för det aktuella området eller projektet. Tillgång ges genom lösenordsskydd och rättighetsstyrning. Fylkesmannen kan ge tillgång för kommuner och andra användare inom fylket. Miljødirektoratet kan ge tillgång vid behov fördelat på fylkesgränser eller nationellt. Dokumentet "Retningslinjer for håndtering av sensitive artsdata" behandlar arter, bedömningar och handläggning. Information utan exakt platsbestämning är tillgänglig för alla via en insynslösning med maskerade data. WMS-tjänsten är offentligt tillgänglig. Maskstorleken varierar mellan olika arter, några har så omfattande maskering att relativt stora områden markeras i kartan. Kunskap om artens biologi förenklar bedömningen av om exakt lokalisering är nödvändig i det konkreta fallet.
Uppdateringsfrekvens: Realtid.
Underkartlager (31)
| Underkartlager | Beskrivning |
|---|---|
| Brunbjörn | Yngelidor med mera. |
| Brushane | Spelplatser. |
| Dubbelbeckasin | Spelplatser. |
| Fiskgjuse | Häckningslokaler. |
| Fjällräv | Yngelidor med mera. |
| Gäss och änder | Andfamiljen (Anatidae) hör till ordningen andfåglar (Anseriformes), som i sin tur ingår i klassen fåglar, Aves. Familjen omfattar änder, gäss och svanar. Gemensamma drag för andfamiljen är simhud och näbb som är tillplattad i viss grad. |
| Lodjur | Yngelplatser och familjegrupper. |
| Havsörn | Häckningslokaler. |
| Duvhök | Häckningslokaler. |
| Ortolansparv | Alla fynd under häckningstid. |
| Berguv | Maskerade rutor som visar förekomster av berguv från Miljødirektoratets databas över känsliga artsdata. Används av fastighetsutvecklare för att upptäcka om ett planområde berör livsmiljöer för en starkt hotad rovfågel innan åtgärder planeras. |
| Jaktfalk | Häckningslokaler. |
| Järv | Yngelidor med mera. |
| Kungsörn | Häckningslokaler. |
| Salskrake | Häckningslokaler. |
| Lappuggla | Maskerade rutor med förekomster av lappuggla från Miljødirektoratets känsliga artsdata. Ger utvecklaren en tidig varning om att ett område kan ha häckningslokaler som utlöser hänsyn enligt naturmangfoldloven. |
| Lager | Samlingsgrupp från WMS-tjänsten som visar alla artlager med känsliga förekomster samtidigt. Användbart för en snabb kontroll av om ett område har registrerade förekomster av flera arter. |
| Lärkfalk | Häckningslokaler. |
| Blå kärrhök | Häckningslokaler. |
| Rovfågel | Begreppen rovfågel och raptor betecknar köttätande fåglar som i huvudsak lever av predation (även kallat rov), alltså fåglar som lever av att jaga, döda och/eller äta andra djur. |
| Rovdäggdjur | Rovdäggdjur (Carnivora), även kallade rovdjur (som visserligen är ett betydligt vidare begrepp), är en ordning av däggdjur. Arterna är i huvudsak köttätande predatorer, som främst livnär sig genom att döda och äta andra djur. Arterna är i huvudsak landlevande, men några arter har stark marin anknytning. |
| Sädgås | Maskerade rutor med förekomster av sädgås från Miljødirektoratets känsliga artsdata. Används för att identifiera rastplatser och häckningsområden som kan ge restriktioner vid utbyggnad nära våtmark och myr. |
| Brun kärrhök | Häckningslokaler. |
| Slaguggla | Maskerade rutor med förekomster av slaguggla från Miljødirektoratets känsliga artsdata. Varnar utvecklaren om möjliga häckningslokaler som måste beaktas vid skogsåtgärder och arealplanering. |
| Småfåglar | Maskerade rutor med förekomster av känsliga småfågelarter från Miljødirektoratets databas. Ger en samlad indikation på registrerade häckningslokaler inom ett planområde. |
| Spelplatser | Fågelspel, även kallat lek, är en form av parningsritual hos vissa fågelarter. Leken går som regel ut på att hanarna ska "visa" upp sig för honorna, och sedan väljer honorna ut den hane de vill para sig med. Detta sker ofta på en bestämd plats i skogen, eller på en myr. |
| Ugglor | Ugglor (Strigiformes) är en ordning av moderna fåglar i gruppen Afroaves. Ugglorna består av cirka 234 arter med i huvudsak landlevande nattaktiva rovfåglar, fördelade i de två biologiska familjerna ugglefamiljen (Strigidae) och tornugglefamiljen (Tytonidae). Ugglefamiljen är i särklass den mest talrika. |
| Varg | Yngelidor med mera. |
| Pilgrimsfalk | Häckningslokaler. |
| Bivråk | Häckningslokaler. |
| Videsparv | Alla fynd under häckningstid. |
Kartlagda friluftsområden
Visar områden som är kartlagda och värderade efter Miljødirektoratets nationella metodik för friluftslivskartläggning. Kommunerna har kartlagt och värderat friluftsområden (mycket viktiga, viktiga, registrerade). Utbyggnad i mycket viktiga friluftsområden kan utlösa invändning.
Om kartlagret
Områden kartlagda och värderade efter Miljødirektoratets vägledning M98-2013, för att visa platser som är viktiga för allmänhetens friluftsliv.
Uppdateringsfrekvens: Realtid.
Kartläggningsenheter NiN
Naturtyper kartlagda i skala 1:5 000 och 1:20 000 efter NiN-systemet (Natur i Norge). NiN är den nationellt erkända metodiken för klassificering av naturtyper på land och i sötvatten. Naturtyper med högt värde (A och B) ger grund för invändning enligt T-2/16. Datamängden förvaltas av Miljødirektoratet.
Om kartlagret
Naturkartläggning efter systemet Natur i Norge (NiN) v2, med konverterade v1-data. Projekt godkända och publicerade via Miljødirektoratets dataflöde.
Uppdateringsfrekvens: Realtid.
Arter av nationellt förvaltningsintresse
Förvaltningsinriktad artkarta från Miljødirektoratet som visar förekomster av hotade och nära hotade arter (CR, EN, VU och NT på rödlistan), prioriterade arter och utvalda naturtyper. Datamängden är sammanställd från Artsdatabanken och kommunala kartläggningar och används aktivt av Statsforvalteren i invändningsärenden.
Om kartlagret
Förvaltningsinriktad karta som distribueras av Miljødirektoratet, där all datafångst bygger på det dataflöde för artsdata som Artsdatabanken har etablerat. Artsdatabanken har sedan 2005 etablerat dataflöde med relevanta institutioner och databaser. Dataägarskapet är klarlagt och ligger hos originalvärden. Datamängden omfattar både arter som behöver skydd och skadliga (främmande) arter. Alla relevanta artgrupper ingår. Beslut om inkludering har i huvudsak tagits utifrån relevanta statusar som hotade arter, ansvarsarter och fridlysta arter. Dessutom ställs krav på två kvalitetsparametrar: geografisk precision och funktion (aktivitet). Dessa krav varierar mellan olika artgrupper. Kartlagda förekomster av känsliga funktionsområden för vissa arter ingår inte i denna datamängd.
Uppdateringsfrekvens: Veckovis.
Turlinjesdatabasen
Rikstäckande översikt över vandringsleder, skidspår, cykelleder och vandringsrutter. Data från Kartverket / DNT. Användbart för att bedöma rekreationsvärde och tillgänglighet till friluftsliv från en fastighet, och för att se om planerade åtgärder korsar viktiga vandringsstigar.
Om kartlagret
Rikstäckande översikt över vandringsleder, skidspår, cykelleder och andra leder, samt anläggningsåtgärder i friluftsområden. Data kan användas i processer enligt plan- og bygningsloven, till analyser, rapportering och turplanering.
Uppdateringsfrekvens: Veckovis.
Artsdatabanken
Artobservationer registrerade i Artsdatabanken, Norges nationella databas för biologisk mångfald. Visar tidsbestämda fynd av växter, djur och svampar. Användbart som komplement till Arter av nationellt förvaltningsintresse, men kom ihåg att observationer kan vara gamla och att platsbestämningen varierar. Datamängder: Artsdatabanken.
Om kartlagret
Detta kartlager innehåller information om arter som observerats eller registrerats i Norge, levererad av Artsdatabanken. Det inkluderar data om enskilda observationer, rödlistekategorier och kategorier för främmande arter.
Uppdateringsfrekvens: Realtid.
Natur- och kulturområden
Visar utvalda kulturlandskap med särskild förvaltningssatsning från Miljødirektoratet. Utvalda kulturlandskap i jordbruket är en nationell ordning för bevarande av värdefulla kulturlandskap, och planer som hotar dessa kan möta motstånd i planprocessen.
Om kartlagret
Kulturlandskap - utvalda
Visar områden som ingår i satsningen Utvalgte kulturlandskap i jordbruket. Detta är ett samarbete och en gemensam finansiering mellan jordbruks-, natur- och kulturminnesförvaltningen i Norge, baserat på samarbete mellan markägare, brukare och myndigheter. Ändamålet är att säkra långsiktig förvaltning av särpräglade landskapsområden med stora biologiska och kulturhistoriska värden, formade av långvarig och kontinuerlig traditionell användning.
Kulturlandskap - värdefulla
Består av värdefulla kulturlandskap med registrerade biologiska värden och/eller kulturminnesvärden. Biologiska värden kan vara naturtyper som artrika slåtterängar eller kustljunghed. Kulturhistoriska värden kan vara hus, stenmurar och gravrösen. Många lokaler med kulturbetingade naturtyper har omkartlagts efter 2005 och lagts in i datamängden Naturtyper - DN-håndbok 13.
DN-håndbok 13
Visar naturtypslokaler på land och i sötvatten, kartlagda efter DN-håndbok 13. Varje lokal är registrerad med en naturtyp, som kan specificeras som utformningar. Rödlistade naturtyper från 2011 ingår med samma beteckning som i rödlistan. Varje lokal har getts ett naturvetenskapligt värde baserat på tillstånd och naturmångfald. Precisionen i avgränsningen varierar och är generellt bättre för nyare data.
DN-håndbok 19
Naturtypslokaler kartlagda efter DN-håndbok 19 (Kartlegging av marint biologisk mangfold), publicerad av Miljødirektoratet. Kartläggningsinstruktionen bygger på DN-håndbok 19, reviderad 2007. Varje lokal är registrerad med en naturtyp och har getts ett naturvetenskapligt värde baserat på storlek, tillstånd och naturmångfald, med en tillhörande områdesbeskrivning. Kartläggningsprogrammet har genomförts i samarbete med Fiskeridirektoratet.
Naturtyper - Miljødirektoratets instruks
Visar naturtypslokaler kartlagda efter Miljødirektoratets instruktion. Naturtyper som prioriteras för kartläggning är rödlistade naturtyper och naturtyper med central ekosystemfunktion.
Uppdateringsfrekvens: Realtid.
Markagränsen
Visar gränsen för tillämpningsområdet för markaloven (lov om naturområder i Oslo og nærliggende kommuner). Innanför Markagränsen råder förbud mot åtgärder som kan skada naturmiljön, bygg- och anläggningsåtgärder är som huvudregel förbjudna utan dispens. Relevant för alla tomter i och nära Marka i Osloregionen. Data från Miljødirektoratet. Datamängder: Markagränsen.
Om kartlagret
Rättslig avgränsning av Oslo Marka enligt markaloven från 2009 och förordningen från 2015 (med justeringar från 2019).
Uppdateringsfrekvens: Vid ändring hos källan.
Strandskyddszonen
Visar 100-metersbältet längs hav och vattendrag där det enligt plan- og bygningsloven § 1-8 råder förbud mot åtgärder utan kommunal dispens. De statliga planriktlinjerna för strandzonen (SPR) skärper skyddet längs Oslofjorden, Sør- och Vestlandet. Lagret ger ett visuellt klargörande av om en fastighet berörs av strandzonebestämmelserna. Data från Kartverket. Datamängder: Strandskyddszonen.
Om kartlagret
Statliga planriktlinjer för differentierad förvaltning av 100-metersbältet längs havet.
Uppdateringsfrekvens: Dagligen.
Restriktionsområden i skyddade områden
Områden i skyddade områden där färdsel, landning eller lågflygning under 300 meter är förbjuden, med rättsligt stöd för varje restriktion. Försvarets egna undantag ligger i separata lager. Restriktionerna gäller aktivitet, inte markanvändning, så de kommer utöver skyddsbestämmelserna för området. Källa: Miljødirektoratet.
Om kartlagret
Områden i skyddade områden där färdsel, landning eller lågflygning är förbjuden, med rättsligt stöd för varje restriktion. Försvarets egna undantag ligger i separata lager. Källa: Miljødirektoratet.
Snöskoterleder
Beslutade och planerade snöskoterleder, med ett eget lager som visar vilka kommuner som har anmält in leder. Relevant för buller och färdsel nära fritidshus och uthyrningsfastighet, där en led tätt inpå kan påverka både användning och värde. Källa: Miljødirektoratet.
Om kartlagret
Beslutade och planerade snöskoterleder, med ett eget lager som visar vilka kommuner som har anmält in leder. Relevant för buller och färdsel nära fritidshus och uthyrningsfastighet. Källa: Miljødirektoratet.
Statligt säkrade friluftsområden
Områden som staten har säkrat för friluftsliv genom köp eller avtal, med säkringsform och årtal. Teggränspunkterna visar hur området är avgränsat. Säkringen följer fastigheten och begränsar vad den kan användas till. Källa: Miljødirektoratet.
Om kartlagret
Områden som staten har säkrat för friluftsliv genom köp eller avtal, med säkringsform och årtal. Teggränspunkterna visar hur området är avgränsat. Källa: Miljødirektoratet.
Friluftsliv i skyddade områden
Skyddade områden som också är registrerade som friluftsområden, med skyddsform och förvaltningsmyndighet. Visar var skydd och friluftsliv gäller samma areal, vilket avgör vem du söker hos när en åtgärd berör området. Källa: Miljødirektoratet.
Om kartlagret
Skyddade områden som också är registrerade som friluftsområden, med skyddsform och förvaltningsmyndighet. Visar var skydd och friluftsliv gäller samma areal. Källa: Miljødirektoratet.
Landskapstyper, NiN
Landskapstyper enligt Natur i Norge, som delar in landet i typer utifrån landform, vatten och vegetation. Underlag för att beskriva vilken sorts landskap en fastighet ligger i, till exempel i en konsekvensutredning. Lagret ritas från 1:1 000 000 och närmare. Källa: Miljødirektoratet.
Om kartlagret
Landskapstyper enligt Natur i Norge, som delar in landet i typer utifrån landform, vatten och vegetation. Underlag för att beskriva vilken sorts landskap en fastighet ligger i. Källa: Miljødirektoratet.
Gråa arealer
Rikstäckande karta över gråa arealer: arealer som redan är tagna i bruk eller starkt påverkade av bygg- och anläggningsverksamhet, inklusive bebyggelse, konstruktioner och permanenta ytor. Egna visningar för andel med byggnader och andel med respektive utan vegetation.
Om kartlagret
Rikstäckande karta över gråa arealer: arealer som redan är tagna i bruk eller starkt påverkade av bygg- och anläggningsverksamhet, inklusive bebyggelse, konstruktioner och permanenta ytor. Egna visningar för andel med byggnader och andel med respektive utan vegetation. Utvecklad av Miljødirektoratet, Kartverket, NIBIO och SSB. Källa: Miljødirektoratet.
Uppdateringsfrekvens: Statisk.
Värderade naturtyper
Naturtypslokaler värderade efter kriterierna i vägledning M-1941 för konsekvensutredningar, från mycket stort värde till visst värde. Samlar värderade lokaler fördelat på kartläggningsmetoderna (Miljødirektoratets instruktion, DN-håndbok 13 och 19).
Om kartlagret
Naturtypslokaler värderade efter kriterierna i vägledning M-1941 för konsekvensutredningar, från mycket stort värde till visst värde. Samlar värderade lokaler fördelat på kartläggningsmetoderna (Miljødirektoratets instruktion, DN-håndbok 13 och 19). Källa: Miljødirektoratet.
Uppdateringsfrekvens: Realtid.
Förvaltningsområden för rovdjur
Miljødirektoratets gränser för förvaltningsområdena för björn, lodjur, järv och varg. Innanför områdena ska arterna ha yngling, utanför prioriteras betesdjur, vilket styr ersättning, skyddsjakt och markanvändning.
Om kartlagret
Miljødirektoratets gränser för förvaltningsområdena för björn, lodjur, järv och varg. Innanför områdena ska arterna ha yngling, utanför prioriteras betesdjur, vilket styr ersättning, skyddsjakt och markanvändning.
Tips
- För en samlad riskbedömning av naturhänsyn, kombinera Kartläggningsenheter NiN, Arter av nationellt förvaltningsintresse och Kartlagda friluftsområden i samma kartvy.
- Artsdatabanken och Känsliga artsdata täcker delvis överlappande information. För planändamål är Arter av nationellt förvaltningsintresse den mest relevanta källan.
- Se Risk för lager om naturfaror (översvämning, skred, kvicklera) och Jordbruk för jordskydd och rennäringsintressen.