Planbestämmelser
Kartlager kopplade till kommunplaner, detaljplaner och rättsliga ramar för markanvändning. Kategorin täcker formella planer (detaljplaner, kommunplaner, områdesplaner) och föreslagna planer under behandling. Datamängderna hämtas från Kartverket, Geonorge och kommunala plan-API:er. Vad färgerna och skrafferingarna i plankartorna betyder står i legenden för detaljplaner.
Öppna kategorin via knappen Map Layers längst upp till höger i kartan, eller via Kartlager i vänstermenyn, och välj Browse layers. Klicka på panelen Planbestämmelser för att öppna underlistan.
För en utvecklare eller mäklare är planstatusen ofta den enskilt viktigaste faktorn för hur mycket en tomt kan bebyggas, vad den kan användas till och vilken process som krävs för att ändra detta. Ett område som är planlagt för bostäder kan byggas ut för bostadsändamål utan ny planläggning. Ett område som är planlagt för LNF (landbruk, natur, friluftsliv) kräver full omplanering innan ett bostadsprojekt kan starta. Närliggande begreppsartiklar i ordboken: detaljplan, detaljreglering, områdesreglering, ändrad användning, transformationsfastighet.
Huvudkategorin överlappar med Fastighet för planrelaterade lager (Detaljplaner, Kommunplaner, Detaljplaneförslag, Bostads- och områdesreserv Oslo).
Dataflöde för arealplankart
Kommunerna förmedlar kommun- och detaljplaner (arealplankart, kartor över markanvändningsplaner) via följande kedja: kommunen laddar upp data till GeoNorge, data går därefter genom Norconsult och vidare till Direktoratet for byggkvalitet, som visualiserar planerna i plan ISY. Placepoint hämtar kartlagren som WMS-tjänster och synkroniserar dem genom NAP, arealplankartdatabasen (geosynkronisering).
Från och med 2026-01-01 är det Direktoratet for byggkvalitet som distribuerar arealplankartdata till Placepoint. Tidigare hade Kartverket den rollen.
Lager i den här kategorin (15)
| Lager | Beskrivning | Källa |
|---|---|---|
| SePlan | GeoNorges kopia av kartdata från kommunernas arealplanbaser. Innehåller plan-ID, datum, plantyp och planstatus från markanvändningsplaner. | Kartverket |
| Detaljplaner (Oslo) | Det här kartlagret omfattar detaljplanerna för Oslo kommune. För teckenförklaring, se Oslo Kommune PBE. | Oslo kommune Plan- og bygningsetaten |
| Kartlagda kommunplaner | Data som samlas in löpande av Placepoint. Innehåller: Bergen Planbeskrivelse for boligforsyning Hamar Sentrumsplan Byutviklingsplan for Lillestrøm Lillestrøm Utnyttelsesgrader Oslo - Veiledende... | Placepoint |
| Detaljplaner | Reguleringsplaner WMS är en visningstjänst med detaljplaner i Norge. | Kartverket |
| Kommunplaner | Kommunplanen ska vara kommunens övergripande styrdokument. | Kartverket |
| Detaljplaneförslag | Kartlagret är en geografisk informationstjänst som ger tillgång till digitala kartdata kopplade till pågående eller föreslagna detaljplaner i Norge. | Kartverket |
| Kulturarv – Askeladden WMS | Tjänsten innehåller alla kulturminnesdata från Askeladden (den nationella kulturminnesbasen). | Riksantikvaren |
| Bostads- och områdesreserv (Oslo) | Planreserven är en översikt över planlagda bostäder i Oslo. I planreserven ingår både detaljregleringar och områdesregleringar. | Oslo kommune |
| Byggnadsförbud – kraftledningar | Ytor runt kraftledningar som är klausulerade med stöd av koncession enligt energiloven och expropriation enligt oreigningslova eller frivillig överenskommelse med berörda markägare. | Norges vassdrags- og energidirektorat |
| Byggnadsgräns från vägens mittlinje | Kartlagret visar de generella byggnadsgränserna enligt vegloven för alla vägar i kategorierna europavei, riksveg, fylkesveg och kommunal veg, baserat på data i NVDB (Nasjonal vegdatabank). | Statens vegvesen |
| Geologiskt arv | Geologiska lokaliteter av särskilt värde ger insikt i geologiskt arv och mångfald, användbart i planering och riskbedömning. | Norges geologiske undersøkelse |
| Markagränsen | Datamängden avgränsar tillämpningsområdet för lov 6. juni 2009 nr. 35 om naturområder i Oslo og nærliggende kommuner (markaloven). | Klima- og miljødepartementet (KLD) |
| Strandskyddszonen | Statliga planriktlinjer för differentierad förvaltning av strandzonen längs havet (GeoNorge.no). | Kartverket |
| Natur- och kulturområden | Datamängden visar områden som omfattas av satsningen Utvalgte kulturlandskap i jordbruket. | Miljødirektoratet |
| Rennäring | Rennäring bedrivs i nästan 140 av landets kommuner, på en yta som utgör omkring 40 % av landytan i Norge. | Landbruksdirektoratet |
| Kommunplaner | Se Kommunplaner under kategorin Fastighet för full beskrivning och underkartlager | Kartverket |
| Detaljplaneförslag | Se Detaljplaneförslag under kategorin Fastighet för full beskrivning och underkartlager (fem vertikalnivåer med markanvändningsändamål, hänsynszoner, juridiska linjer, text och planområde) | Kartverket |
| Kulturarv – Askeladden WMS | Se Kulturarv – Askeladden WMS under kategorin Fastighet för full beskrivning och underkartlager (skyddszoner, lokaliteter, enskilda kulturminnen, lokalitetsikoner, ikoner för enskilda kulturminnen) | Riksantikvaren |
| Bostads- och områdesreserv (Oslo) | Se Bostads- och områdesreserv (Oslo) under kategorin Fastighet för full beskrivning | Oslo kommune |
Detaljplaner (Oslo)
Detaljplanerna för Oslo kommune. För teckenförklaring, se Oslo Kommune Plan- og bygningsetaten. Data från Oslo kommune. Komplement till det landsomfattande lagret Detaljplaner, med extra detaljnivå specifikt för Oslo.
Lagret är organiserat i tre vertikalnivåer: under marknivå/tunnel, marknivå/vattenyta och över marknivå/bro. Varje nivå har underkartlager för markanvändningsändamål, båndläggningszoner, bestämmelseområden, farozoner, skyddszoner, gränser och juridiska linjer, reglerad höjd, juridiska punkter och text.
Om kartlagret
Det här kartlagret omfattar detaljplanerna för Oslo kommune. För teckenförklaring, se Oslo kommune PBE.
Uppdateringsfrekvens: Realtid.
SePlan
GeoNorges kopia av kartdata från kommunernas arealplanbaser. Innehåller plan-ID, datum, plantyp och planstatus. Data från Kartverket.
Lagret har två underkartlager: Detaljplan och Kommunplaner.
Om kartlagret
GeoNorges kopia av kartdata från kommunernas arealplanbaser. Innehåller plan-ID, datum, plantyp och planstatus från markanvändningsplaner. Innehållet är beroende av att kommunen har gjort sina data tillgängliga i den nationella geografiska infrastrukturen.
Uppdateringsfrekvens: Dagligen.
Filtrering
Filtret låter dig avgränsa planerna som visas i kartan, så att du kan visa bara en bestämd planstatus eller plantyp från SePlan-tjänsten.
Kartlagda kommunplaner
Data om kommunplanens markanvändningsändamål, insamlade löpande av Placepoint från utvalda kommuner. Täcker bland annat Bergen (planbeskrivelse for boligforsyning), Hamar (sentrumsplan), Lillestrøm (byutviklingsplan och utnyttelsesgrader) och Oslo (veiledende utnyttelsesgrader). Data från Placepoint.
Filtrering
Filtret låter dig avgränsa kommunplankartlagret på markanvändningsändamål, så att du kan visa bara bestämda typer av planerad markanvändning.
Om kartlagret
Kommunplanlager insamlade av Placepoint (till exempel VPOR-områden i Oslo, planer för Bergen och Lillestrøm).
Uppdateringsfrekvens: Vid ändring hos källan.
Kommunplaner
Se Kommunplaner under kategorin Fastighet för full beskrivning och underkartlager.
Om kartlagret
Kommunplanen ska vara kommunens övergripande styrdokument. Den ska ge ramar för verksamheternas planer och åtgärder och för användning och skydd av ytor i kommunen. Alla kommuner ska ha en kommunplan. En samlad kommunplan består av både en samhällsdel med handlingsdel och en arealdel. Genom kommunal planstrategi bestämmer kommunen om den ska genomföra en full revision av alla delar av kommunplanen, eller om bara enskilda delar ska revideras. Kommunplanen ska tillvarata kommunala, regionala och nationella mål, intressen och uppgifter, och ta utgångspunkt i den kommunala planstrategin och lägga riktlinjer och ålägganden från statliga och regionala myndigheter till grund. Det kan utarbetas kommundelplan för bestämda områden, teman eller verksamhetsområden. Kommunplanen ska ha en handlingsdel som anger hur planen ska följas upp de närmaste fyra åren eller mer, och revideras årligen. Datamängden genereras från den landsomfattande kopian av kommunplaner, som hålls uppdaterad med data från de ursprungliga plandata i kommunerna. Uppdateringen sker genom periodisk kopiering eller synkronisering. Användningsområde Markanvändningsplanering, handläggning enligt plan- og bygningsloven, framställning av statistik, bedömning av åtgärder och projekt, och insyn i kommunens markanvändningsplan. Endast de geografiska data (vektordata) i arealdelen är tillgängliga för nedladdning. Tillhörande plandokument finns i kommunernas planregister. Det finns länkar på planområdena i de geografiska data som pekar till planregistren, så att dokumenten är lätt tillgängliga för användarna. Webbapplikationen SePlan (seplan.no) ger en översikt över tillgängliga kommunplaner på nationell nivå.
Uppdateringsfrekvens: Dagligen.
Underkartlager (14)
| Underkartlager | Beskrivning |
|---|---|
| Textpunkter | Textuella påskrifter från kommundelplaner, som fältnamn, plannummer och förklarande anmärkningar kopplade till punkter i plankartan. |
| Juridiska punkter | Juridiskt bindande punktsymboler i kommundelplaner, till exempel bestämda punkter för utfart, mätpunkt eller enstaka bestämmelser. Används av utvecklare för att upptäcka punktbaserade krav som styr projektet. |
| Planområde | Yttergränsen för kommundelplanens tillämpningsområde. Visar var planens bestämmelser gäller och avgränsar vilka fastigheter som omfattas. |
| Gränser och juridiska linjer | Ändamålsgränser, byggnadsgränser och andra juridiskt bindande linjer i kommundelplaner. Används för att identifiera var markanvändningsändamål möts och vilka linjer som styr placering av åtgärder. |
| Hänsynszoner/bestämmelseområden | Hänsynszoner och bestämmelseområden i kommundelplaner enligt plan- og bygningsloven, till exempel skyddszoner, farozoner och zoner med särskilda hänsyn. Visar fastighetsutvecklaren vilka restriktioner och krav som ligger över markanvändningsändamålet. |
| Markanvändningsändamål | Markanvändningsändamål i kommundelplaner, som bebyggelse och anläggning, kommunikationer, LNFR och grönstruktur. Grunden för att bedöma tillåten användning och utvecklingspotential på en fastighet. |
| Kommundelplan | Kommundelplan är en beteckning på en plan för bestämda områden, teman eller verksamhetsområden (sektorer). Det kan utarbetas kommundelplan för varje tema eller verksamhetsområde där detta är lämpligt. Det är kommunstyret som avgör om arbete med en separat kommundelplan ska sättas i gång, eller om det aktuella temat i stället tas upp som ett tema inom en samlad kommunplan. |
| Text | Textuella påskrifter i kommunplanens arealdel, som fältnamn, plannummer och förklarande anmärkningar i plankartan. |
| Juridiska punkter | Juridiskt bindande punktsymboler i kommunplanens arealdel, till exempel utfarter eller enstaka bestämmelser. Används för att fånga upp punktbaserade krav som styr utnyttjandet av fastigheten. |
| Planområde | Yttergränsen för kommunplanens arealdel. Avgränsar var planen gäller och vilka fastigheter som omfattas av bestämmelserna. |
| Gränser och juridiska linjer | Ändamålsgränser, byggnadsgränser och andra juridiskt bindande linjer i kommunplanens arealdel. Visar var markanvändningsändamål möts och vilka linjer som styr placering av bebyggelse och åtgärder. |
| Hänsynszoner/bestämmelseområden | Hänsynszoner och bestämmelseområden i kommunplanens arealdel enligt plan- og bygningsloven, bland annat farozoner, skyddszoner och zoner med särskilda hänsyn. Anger restriktioner och krav som gäller utöver markanvändningsändamålet. |
| Markanvändningsändamål | Markanvändningsändamål i kommunplanens arealdel, som bebyggelse och anläggning, kommunikationer, LNFR och grönstruktur. Utgångspunkten för att bedöma tillåten användning och utvecklingspotential på fastigheten. |
| Kommunplan | Kommunplanen ska vara kommunens övergripande styrdokument. Den ska ge ramar för verksamheternas planer och åtgärder, och planer för användning och skydd av ytor i kommunen. |
Detaljplaneförslag
Se Detaljplaneförslag under kategorin Fastighet för full beskrivning och underkartlager (fem vertikalnivåer med markanvändningsändamål, hänsynszoner, juridiska linjer, text och planområde).
Om kartlagret
Kartlagret är en geografisk informationstjänst som ger tillgång till digitala kartdata kopplade till pågående eller föreslagna detaljplaner i Norge. Kartlagret gör det möjligt att utforska och analysera information om detaljplaneområden, inklusive gränser, markanvändning, bestämmelser och andra relevanta geografiska data.
Uppdateringsfrekvens: Realtid.
Kulturarv – Askeladden WMS
Se Kulturarv – Askeladden WMS under kategorin Fastighet för full beskrivning och underkartlager (skyddszoner, lokaliteter, enskilda kulturminnen, lokalitetsikoner, ikoner för enskilda kulturminnen).
Om kartlagret
Visningstjänsten innehåller data om arkeologiska kulturminnen, kulturmiljöer, byggnader och tekniska installationer som är skyddade enligt kulturminneloven eller plan- og bygningsloven. Tjänsten innehåller också kulturminnen och kulturmiljöer utan formellt skydd, men registrerade som lokalt värdefulla, samt världsarvsområden och -miljöer.
Uppdateringsfrekvens: Realtid.
Underkartlager (17)
| Underkartlager | Beskrivning |
|---|---|
| Byggnader | Byggnad är matrikkelens representation av en planerad, pågående, färdigställd eller av något skäl utgången byggnad. Alla byggnader uppförda efter 1983 är registrerade. I vissa kommuner har samtliga byggnader registrerats. En byggnad identifieras med sitt byggnadsnummer, som är unikt fördelat på kommuner. Varje byggnad har en byggnadsstatus som anger tillståndet vid senaste registrering. Historik för detta lagras också. En byggnad har en eller flera bruksenheter som beskriver logiska enheter i byggnaden (lägenheter, lokaler). Var och en av dessa kan ha en egen koppling till adress och matrikkelenhet. För byggnader registreras vissa ändringar så att det är möjligt att se vad de enskilda ändringarna medförde för byggnaden. Detta är aktuellt för ombyggnader och tillbyggnader som medför bygglovshandläggning. Det görs genom att en "bygningsendring" registreras när ändringen påbörjas. När bygningsendringen färdigställs ändras byggnaden med värden från bygningsendringen. Anmärkning: Byggnader över 15 kvadratmeter ska registreras i matrikkelen. |
| Byggnader (SEFRAK) | Byggnader registrerade i kulturminnesdatabasen SEFRAK. |
| Byggnader (byggnadsminnen) | Byggnader som är skyddade som kulturminne. |
| Kulturminnen | Registrerade kulturminnesplatser och -objekt. |
| Enskilt kulturminne (ikoner) | Ikonlager för enstaka kulturminnen. |
| Lokaliteter (ikoner) | Ikonlager för kulturminneslokaliteter. |
| Skyddszoner | Zoner upprättade för att skydda kulturminnen. |
| Lokaliteter | Registrerade kulturminneslokaliteter. |
| Enskilda kulturminnen | Enstaka kulturminnesobjekt. |
| Brandskydd | Element kopplade till brandsäkerhet och brandskydd. |
| Brandspridningsområde (ikoner) | Ikonlager som visar möjliga områden för brandspridning. |
| Bevarandevärda täta trähusmiljöer (ikoner) | Ikonlager för täta historiska trähusmiljöer med bevarandevärde. |
| Bevarandevärda täta trähusmiljöer | Områden med täta historiska träbyggnader med bevarandevärde. |
| Brandsmittoområden | Områden som avgränsar möjlig brandspridning. |
| Kulturmiljöer | Samlade miljöer av kulturminnen och omgivningar. |
| Kulturmiljö (ikoner) | Ikonlager för kulturmiljöer. |
| Kulturmiljöer (yta) | Polygonlager med kulturmiljöernas utsträckning. |
Bostads- och områdesreserv (Oslo)
Se Bostads- och områdesreserv (Oslo) under kategorin Fastighet för full beskrivning.
Om kartlagret
Översikt över planlagd bostadskapacitet i Oslo, inklusive detalj- och områdesregleringar.
Uppdateringsfrekvens: Uppdateras manuellt.
Filtrering
Filtret har avgränsning på Beslutsdatum, Plantyp, Procent utbyggt, Bostäder i plan, Detaljplanerade bostäder och Bostäder i reserv.
Byggnadsförbud – kraftledningar
Ytor runt kraftledningar som är klausulerade med stöd av koncession enligt energiloven och expropriation enligt oreigningslova eller frivillig överenskommelse med berörda markägare. Data från NVE.
Om kartlagret
Statnetts buffertzoner runt högspänningsledningar med restriktioner för ny bebyggelse och anläggningsarbete. Separat anmälningsplikt gäller för arbete inom 30 m från den yttersta strömförande ledaren.
Uppdateringsfrekvens: Varje vecka.
Byggnadsgräns från vägens mittlinje
De generella byggnadsgränserna enligt vegloven för alla vägar i kategorierna europavei, riksveg, fylkesveg och kommunal veg, baserat på data i NVDB (Nasjonal vegdatabank). Data från Statens vegvesen.
Om kartlagret
Kartlagret visar de generella byggnadsgränserna enligt vegloven för alla vägar i kategorierna europavei, riksveg, fylkesveg och kommunal veg, baserat på data i NVDB (Nasjonal vegdatabank). Privata vägar är inte inkluderade, och kommunala planbestämmelser är inte återspeglade. Tunnlar visas med byggnadsgräns även om den formellt inte gäller över mark. Där detta förekommer rekommenderas att du filtrerar bort vägkategorin för tunneln. Om byggnadsgränsen inte är fastställd i detaljplan eller i bestämmelser till kommunplanens arealdel gäller de generella byggnadsgränserna enligt vegloven. Kartlagret visar byggnadsgränser mätta från vägens mitt: • 100 meter till europavei • 50 meter till riksveg • 50 meter till fylkesveg • 15 meter till kommunal veg • 15 meter till gång- och cykelväg Om detaljplanen saknar inritad byggnadsgräns eller bestämmelser om byggnadsgräns mot väg gäller årtalet som detaljplanen är från (detta återspeglas inte i kartlagret). Det är Statens vegvesen, fylkeskommunen eller kommunen som handlägger ansökningar om dispens från byggnadsgränsen.
Uppdateringsfrekvens: Månadsvis.
Filtrering
Filtret stöder avgränsning på Vägkategori och Vägfas.
Geologiskt arv
Geologiska lokaliteter av särskilt värde, användbara i planering och riskbedömning. Data från NGU.
Om kartlagret
Geologiska lokaliteter av särskilt värde ger insikt i geologiskt arv och mångfald, användbart i planering och riskbedömning. Kartlagret från NGU innehåller både stora landskapselement och mindre geoplatser, och kan användas i konsekvensutredningar och hållbar markförvaltning. Kompletterande faktablad ger detaljerade beskrivningar av varje geoplats.
Uppdateringsfrekvens: Uppdateras manuellt.
Markagränsen
Datamängden avgränsar tillämpningsområdet för lov 6. juni 2009 nr. 35 om naturområder i Oslo og nærliggende kommuner (markaloven). Data från Klima- og miljødepartementet (KLD).
Om kartlagret
Rättslig avgränsning av Oslo Marka enligt markaloven från 2009 och förordningen från 2015 (med justeringar från 2019).
Uppdateringsfrekvens: Vid ändring hos källan.
Strandskyddszonen
Statliga planriktlinjer för differentierad förvaltning av strandzonen längs havet. Data från Kartverket.
Om kartlagret
Statliga planriktlinjer för differentierad förvaltning av 100-metersbältet längs havet.
Uppdateringsfrekvens: Dagligen.
Natur- och kulturområden
Lagret innehåller tio grupper av underkartlager: villreinområder, Ramsarområden, naturskyddsområden (föreslagna och beslutade), naturtyper (utvalda, Miljødirektoratets instruks, DN-håndbok 19, DN-håndbok 13) och kulturlandskap (värdefulla och utvalda). Data från Miljødirektoratet.
Om kartlagret
Kulturlandskap - utvalgte
Visar områden som ingår i satsningen Utvalgte kulturlandskap i jordbruket. Detta är ett samarbete och en gemensam finansiering mellan jordbruks-, natur- och kulturminnesförvaltningen i Norge, baserat på samarbete mellan markägare, brukare och myndigheter. Syftet är att säkra långsiktig förvaltning av särpräglade landskapsområden med stora biologiska och kulturhistoriska värden, formade av långvarig och kontinuerlig traditionell användning.
Kulturlandskap - verdifulle
Består av värdefulla kulturlandskap med registrerade biologiska värden och/eller kulturminnesvärden. Biologiska värden kan vara naturtyper som artrika slåtterängar eller kustlynghei. Kulturhistoriska värden kan vara hus, stenmurar och gravrösen. Många lokaliteter av kulturbetingade naturtyper är omkartlagda efter 2005 och lagda in i datamängden Naturtyper - DN-håndbok 13.
DN-håndbok 13
Visar naturtypslokaliteter på land och i sötvatten, kartlagda enligt DN-håndbok 13. Varje lokalitet är registrerad med en naturtyp, som kan specificeras som utformningar. Rödlistade naturtyper från 2011 är inkluderade med samma beteckning som i rödlistan. Varje lokalitet har fått ett naturvetenskapligt värde baserat på tillstånd och naturmångfald. Precisionen i avgränsningen varierar och är generellt bättre för nyare data.
DN-håndbok 19
Naturtypslokaliteter kartlagda enligt DN-håndbok 19 (Kartlegging av marint biologisk mangfold), publicerad av Miljødirektoratet. Kartläggningsinstruktionen är baserad på DN-håndbok 19, reviderad 2007. Varje lokalitet är registrerad med en naturtyp och har fått ett naturvetenskapligt värde baserat på storlek, tillstånd och naturmångfald, med en tillhörande områdesbeskrivning. Kartläggningsprogrammet har genomförts i samarbete med Fiskeridirektoratet.
Naturtyper - Miljødirektoratets instruks
Visar naturtypslokaliteter kartlagda enligt Miljødirektoratets instruks. Naturtyper som prioriteras för kartläggning är rödlistade naturtyper och naturtyper med central ekosystemfunktion.
Uppdateringsfrekvens: Realtid.
Rennäring
Rennäring bedrivs i nästan 140 av landets kommuner, på en yta som utgör omkring 40 % av landytan i Norge. Lagret innehåller 18 underkartlager: trekklei, siidaområde, restriktionsområde, reindriftsanlegg, reinbeiteområde, reinbeitedistrikt, uppsamlingsområde, konventionsområde, koncessionsområde, flyttlei, expropriationsområde, beitehage, avtalsområde och årstidsbeten (vinter, vår, sommar, höstvinter, höst). Data från Landbruksdirektoratet.
Om kartlagret
Områden som används av samisk rennäring genom årstiderna (vår, sommar, höst, vinter). Vägledande information för planering, infrastruktur och konflikter om markanvändning.
Uppdateringsfrekvens: Uppdateras manuellt.