Kartlager: Risk
Kategorin Risk samlar lager för naturfara och miljörisk för köpbedömningar, due diligence och planprocesser. Lagren visar aktsamhetszoner för ras och skred, översvämning, kvicklera och stormflod, samt radonrisk och förorenad mark. Alla farozonskartor är indikatorkartor. De pekar på behov av närmare utredning, de dokumenterar inte om fara faktiskt finns på en enskild fastighet. Källorna är främst NVE, NGI och Miljødirektoratet.
Skärmbild: Ras och skred aktiverat över Oslos centrum.
Lager i den här kategorin (16)
| Lager | Beskrivning | Källa |
|---|---|---|
| Brandstationer – responstid | Brandstationer med köravstånd inom 5, 10 och 20 minuter | Placepoint |
| Kulturarv – Askeladden WMS | Alla kulturminnesdata från Askeladden (nationell kulturminnesdatabas) | Riksantikvaren |
| Trafikolyckor – temperatur | Olycksplats, väderförhållanden och skadeomfattning för personskadeolyckor | Statens vegvesen. Datamängder: Trafikolyckor |
| Trafikolyckor – värmekarta | Värmekarta för platser med många olyckor | Statens vegvesen |
| Kvicklera | Zoner med potentiell fara för större skred i kvicklera | Norges vassdrags-og energidirektorat |
| Kvicklera – aktsamhet | Aktsamhetszoner för kvicklera baserat på marina leravlagringar och terrängkriterier | Norges vassdrags- og energidirektorat (NVE) |
| Ras och skred | Aktsamhetskarta för stenras, snölaviner och jordskred | Norges vassdrags- og energidirektorat (NVE) |
| Radonkänslighet | Zoner med sannolikt förhöjd radonrisk | Norges geologiske undersøkelse (NGU). Datamängder: Radonkänslighet |
| Möjlighet till marin lera | Kombinerad analys av jordarter och marin gräns | Norges geologiske undersøkelse (NGU). Datamängder: Möjlighet till marin lera |
| Jordarter | Utbredning av jordartstyper | Norges geologiske undersøkelse (NGU) |
| Förorenad mark | Fastigheter med förorenad mark och deponier | Miljødirektoratet |
| Högvatten och stormflod | Stormflod klimatjusterad till 2050 och 2100, återkomstintervall 20/200/1000 år | Kartverket. Datamängder: Högvatten och stormflod |
| Översvämningsområden, översvämningsskyddsområden och översvämningshändelser | Översvämningsutsatta zoner, översvämningsskydd och historiska händelser | Norges vassdrags- og energidirektorat (NVE). Datamängder: Översvämningsområden, översvämningsskyddsområden och översvämningshändelser |
| Aktsamhetsytor för översvämning, reglerade vattendrag och dammar | Aktsamhetskarta för översvämning och daminformation | Norges vassdrags- og energidirektorat (NVE) |
| Skyddsanläggningar | Anläggningar byggda mot översvämning, erosion och skred, med åtgärdstyp och byggår | Norges vassdrags- og energidirektorat (NVE) |
| Snölaviner, försvarets aktsamhetskarta | Utlösnings- och utloppsområden från försvarets egen kartläggning | Norges vassdrags- og energidirektorat (NVE) |
| Översvämningszoner | Översvämningszoner visar arealer som översvämmas vid olika översvämningsstorlekar (återkomstintervall) | Norges vassdrags- og energidirektorat (NVE) |
| Utsläpp från industri | Landbaserade industrianläggningar med utsläppstillstånd, med bransch, driftstatus och om anläggningen släpper ut till luft eller vatten | Miljødirektoratet |
Kulturarv – Askeladden WMS
Alla kulturminnesdata från Askeladden, Riksantikvarens nationella kulturminnesdatabas. Visar automatiskt skyddade kulturminnen (från medeltiden och äldre), beslutsskyddade anläggningar och SEFRAK-registrerade byggnader. Ett kulturminne inom ett planområde kan ge grund för invändning och kräva arkeologisk utredning enligt kulturminneloven. Lagret finns även under Fastighet.
Om kartlagret
Visningstjänsten innehåller data om arkeologiska kulturminnen, kulturmiljöer, byggnader och tekniska installationer som är skyddade enligt kulturminneloven eller plan- og bygningsloven. Tjänsten innehåller också kulturminnen och kulturmiljöer utan formellt skydd, men registrerade som lokalt värdefulla, samt världsarvsområden och -miljöer.
Uppdateringsfrekvens: Realtid.
Underkartlager (17)
| Underkartlager | Beskrivning |
|---|---|
| Byggnader | Byggnad är matrikkelens representation av en planerad byggnad, en byggnad under uppförande, en färdigställd byggnad eller en byggnad som av någon anledning har utgått. Alla byggnader uppförda efter 1983 är registrerade. I vissa kommuner har samtliga byggnader registrerats. En byggnad identifieras med sitt byggnadsnummer, som är unikt över kommungränserna. Varje byggnad har en byggnadsstatus som anger tillståndet vid senaste registrering. Historik för detta lagras också. En byggnad har en eller flera bruksenheter (användningsenheter) som beskriver logiska enheter i byggnaden (lägenheter, lokaler). Var och en av dessa kan ha en egen koppling till adress och matrikkelenhet. För byggnader registreras vissa ändringar så att det är möjligt att se vad varje ändring innebar för byggnaden. Detta gäller ombyggnader och tillbyggnader som kräver bygglovshandläggning. Det sker genom att en "byggnadsändring" registreras när ändringen påbörjas. När byggnadsändringen är färdigställd uppdateras byggnaden med värden från byggnadsändringen. Anmärkning: Byggnader över 15 kvadratmeter ska registreras i matrikkelen. |
| Byggnader (SEFRAK) | Byggnader registrerade i kulturminnesdatabasen SEFRAK. |
| Byggnader (byggnadsminnen) | Byggnader som är skyddade som kulturminne. |
| Kulturminnen | Registrerade kulturminnesplatser och -objekt. |
| Enskilt kulturminne (ikoner) | Ikonlager för enskilda kulturminnen. |
| Lokaliteter (ikoner) | Ikonlager för kulturminneslokaliteter. |
| Skyddszoner | Zoner som skapats för att skydda kulturminnen. |
| Lokaliteter | Registrerade kulturminneslokaliteter. |
| Enskilda kulturminnen | Enskilda kulturminnesobjekt. |
| Brandskydd | Element kopplade till brandsäkerhet och brandskydd. |
| Brandspridningsområde (ikoner) | Ikonlager som visar möjliga områden för brandspridning. |
| Bevarandevärda täta trähusmiljöer (ikoner) | Ikonlager för täta historiska trähusmiljöer med bevarandevärde. |
| Bevarandevärda täta trähusmiljöer | Områden med täta historiska trähus med bevarandevärde. |
| Brandsmittoområden | Områden som avgränsar möjlig brandspridning. |
| Kulturmiljöer | Samlade miljöer av kulturminnen och omgivningar. |
| Kulturmiljö (ikoner) | Ikonlager för kulturmiljöer. |
| Kulturmiljöer (yta) | Polygonlager med kulturmiljöernas utsträckning. |
Trafikolyckor – temperatur
Händelsebaserad karta från Statens vegvesen med information om personskadeolyckor: olycksplats, väderförhållanden vid olyckstillfället och skadeomfattning. Användbar för att kartlägga trafikfarliga punkter nära ett planområde eller för att bedöma säkerheten för oskyddade trafikanter.
Om kartlagret
Information om olycksplats, väderförhållanden och skadeomfattning, främst för olyckor med personskador.
Filtrering
Du kan filtrera lagret Trafikolyckor – temperatur på flera kriterier. Klicka på filterikonen till höger om lagret i raden Aktiva lager för att öppna filterpanelen och se vilka val som är tillgängliga.
Trafikolyckor – värmekarta
Aggregerad värmekarta över platser med många registrerade trafikolyckor. Ger en snabb bild av olyckskoncentrationer utan att du behöver läsa enskilda punkter. Kombinera med Trafikolyckor – temperatur för att se orsaksdata.
Om kartlagret
Värmekarta som lyfter fram platser med täta olyckor. Innehåller information om olycksplats, väderförhållanden och skadeomfattning. Gäller främst olyckor med personskador.
Kvicklera
Zoner med potentiell fara för större skred i kvicklera, från NVE / NGI. Kvicklera är marin lera som under vissa förhållanden kan förlora bärigheten och utlösa stora ras. Lagret markerar aktsamhetszoner, inte dokumenterade farozoner. Utbyggnad inom zonerna kräver geoteknisk utredning. Se även Möjlighet till marin lera för en mer detaljerad analys av leran.
⚠️ Aktsamhetszon för kvicklera betyder att geoteknisk utredning krävs, inte att skred är sannolikt.
Om kartlagret
Kartorna ger en översikt över zoner med potentiell fara (aktsamhetsområden) för större skred i kvicklera. Zonerna har identifierats och avgränsats genom kvartärgeologisk kartläggning (för att identifiera områden med marin lera), geoteknisk bedömning av topografi och översiktliga geotekniska undersökningar. Zonerna omfattar utlösningsområden för skred i kvicklera (områden som kan glida ut). Vid nyare kartläggningar kan även utloppsområden ingå. De identifierade kvicklerezonerna är klassificerade i tre farogradsklasser (hög, medel och låg) utifrån topografiska, geotekniska och hydrologiska kriterier. Zonerna är vidare klassificerade i tre konsekvensklasser (hög, medel och låg) beroende på vilka konsekvenser ett skred får för bebyggelse och infrastruktur. Därefter är zonerna klassificerade i fem riskklasser som härleds från farograd och konsekvens. Användningsområde Datamängden är främst avsedd som underlag för att bedöma faran för skred i kvicklera på kommunplansnivå. Den är också avsedd som informationsunderlag för kommuner, markägare, byggherrar och andra, för att undvika terrenningrepp och aktiviteter som kan utlösa skred. De kartlagda zonerna visar bara områden med potentiell fara för större skred (terrängskillnad på 15 m eller mer). Det kan finnas skredfarliga kvicklerezoner utanför de identifierade zonerna. I alla områden med marina leravlagringar måste generell aktsamhet iakttas mot möjliga skred i kvicklera.
Uppdateringsfrekvens: Realtid.
Ras och skred
Aktsamhetskarta för stenras, snölaviner och jordskred från Norges vassdrags- og energidirektorat (NVE). Varje skredtyp visas i separata lager med olika färgton. Aktsamhetskartan anger terräng där skred historiskt har förekommit eller där topografi och geologi talar för att skred kan inträffa. Det är inte en statistisk sannolikhetsberäkning per fastighet. Datamängder: Ras och skred.
Om kartlagret
Aktsamhetskartor (stenras, snölaviner, kvicklera, möjlighet till marin lera, jordflöde), registrerade skredhändelser och farozoner för fjällskred med återkomstintervall. Källor: NVE, NGI, NGU.
Uppdateringsfrekvens: Månadsvis.
Radonkänslighet
Visar områden i Norge som sannolikt är mer radonutsatta än genomsnittet, baserat på berggrundsgeologi från Norges geologiske undersøkelse (NGU). Radon är en naturligt förekommande radioaktiv gas som kan samlas i byggnader och utgöra en hälsorisk. Nya bostäder har krav på radonskydd enligt TEK17 § 13-5. Aktsamhetskartan ger en indikativ bild. Den faktiska radonkoncentrationen mäts med radonmätare inne i byggnaden.
Om kartlagret
Den nationella aktsamhetskartan för radon visar vilka områden i Norge som sannolikt är mer radonutsatta än andra. I områden markerade med hög aktsamhet är det beräknat att minst 20 % av bostäderna har radonkoncentrationer över det rekommenderade gränsvärdet 200 Bq/m³ i första våningen. Datamängden bygger på mätningar av radon i inomhusluft (från NRPAs databas) och kunskap om geologiska förhållanden (NGUs databaser för berggrund och jordarter). I vissa områden har radon mätts i många bostäder, medan det i andra finns få tillgängliga mätningar. Datamängden har utvecklats genom att statistiskt bedöma hur andelen bostäder med höga radonkoncentrationer kan kopplas till lokal geologi, och genom att överföra denna kunskap till andra områden med motsvarande geologiska förhållanden. Användningsområde Den nationella aktsamhetskartan för radon ger kommunerna ett underlag för en första bedömning av radonfara. I områden med hög eller särskilt hög aktsamhet bör kommunen undersöka om det finns behov av att följa upp radonfrågan enligt plan- og bygningsloven och folkehelseloven med förordningar. Kartan kan inte användas för att förutsäga radonkoncentrationen i enskilda byggnader. Det enda sättet att få säker kunskap om radon i en byggnad är att genomföra en mätning.
Uppdateringsfrekvens: Vid ändring hos källan.
Underkartlager (3)
| Underkartlager | Beskrivning |
|---|---|
| Radon detaljerad | Kartlagret används för att få översikt över hela fylken, eller hela Norge. |
| Radon och alunskiffer | * RADON * Den nationella aktsamhetskartan för radon visar vilka områden i Norge som kan vara mer radonutsatta än andra. Kartan bygger på mätningar av radon i inomhusluft och på kunskap om geologiska förhållanden. Kartan visar fyra klasser: «särskilt hög aktsamhet» (lila färg), «hög aktsamhet» (röd färg), «måttlig till låg aktsamhet» (gul färg) och «osäker aktsamhet» (grå färg). Kartan bygger på mätningar av radon i inomhusluft och på kunskap om geologiska förhållanden. I vissa områden i Norge har många bostäder mätts för radon, i andra få eller inga. Kartan har utvecklats genom att kunskap om andelen höga radonkoncentrationer i bostäder som ligger på känd geologi har överförts till andra områden med motsvarande geologiska förhållanden. «särskilt hög aktsamhet» är en självständig klass som också finns i egna alunskifferkartor. I områden markerade med «hög aktsamhet» är det beräknat att minst 20 % av bostäderna har radonkoncentrationer över det övre rekommenderade gränsvärdet 200 Bq/m3 i första våningen. Kartan kan inte användas för att förutsäga radonkoncentrationen i enskilda byggnader. Det enda sättet att få säker kunskap om radon i en byggnad är att genomföra en mätning. Radon i inomhusluft beror inte bara på geologiska förhållanden, utan också på byggnadens konstruktion och drift, samt på kvaliteten i radonförebyggande åtgärder. |
| Radon översikt | Kartlagret kan användas för stora områden, hela fylken, eller hela Norge. |
Filtrering
Filtret låter dig avgränsa på Aktsamhetsgrad.
Möjlighet till marin lera
Beräknad utifrån jordartskartor och datamängden för marin gräns från Norges geologiske undersøkelse (NGU). Marin lera har avsatts under havsnivån efter senaste istiden och kan under vissa förhållanden innehålla kvicklera. Lagret kompletterar lagret Kvicklera med en mer detaljerad analys av vilka sedimenttyper som finns under terrängen.
Om kartlagret
Datamängden «Mulighet for marin leire» (MML) bygger på jordartskartor och datamängden för marin gräns (MG), och visar var det potentiellt kan finnas marin lera, antingen i ytan eller under andra jordartstyper.
Uppdateringsfrekvens: Månadsvis.
Filtrering
Filtret stöder avgränsning på Jordartstyp och Möjlig marin lera.
Jordarter
Utbredning av jordartstyper som täcker bergytan, från Norges geologiske undersøkelse (NGU). Jordartskartorna klassificerar sediment som morän, älvavlagringar, havs- och fjordavlagringar och berg i dagen. Relevant för geoteknisk bedömning och för att förstå dräneringsförhållanden på en tomt. Finns även i kategorin Geologi. Datamängder: Jordarter.
Om kartlagret
Jordartsdata visar huvudsakligen utbredningen av jordartstyper som täcker bergytan. Det mesta av jordarterna bildades under och efter senaste istiden. Data visar bara vilken jordart som dominerar i de översta metrarna av terrängytan.
Uppdateringsfrekvens: Månadsvis.
Filtrering
Filtret stöder avgränsning på Jordartstyp och Infiltrationsförmåga.
Förorenad mark
Fastigheter registrerade med förorenad mark och kommunala eller privata deponier i Miljødirektoratets databas. Se Föroreningar för fullständig beskrivning och viktiga förbehåll om registrets fullständighet.
Om kartlagret
Fastigheter med förorenad mark och kommunala, privata eller industriella deponier, baserat på kartläggning och inrapportering.
Uppdateringsfrekvens: Realtid.
Högvatten och stormflod
Visar medelhögvatten och beräknad stormflod för återkomstintervallen 20, 200 och 1 000 år, klimatjusterad till 2050 och 2100. Data från Kartverket. Relevant för kustfastigheter och för planarbete där havsnivåhöjning till 2100 ska beaktas enligt statliga planriktlinjer.
Om kartlagret
Medelhögvatten och stormflod med 20-, 200- och 1000-års återkomstintervall, inklusive klimatjusterade prognoser för 2050 och 2100.
Uppdateringsfrekvens: Månadsvis.
Översvämningsområden, översvämningsskyddsområden och översvämningshändelser
Visar översvämningsutsatta arealer (NVEs översvämningszonskartor), översvämningsskyddsåtgärder (murar, vallar, pumpstationer) och historiska översvämningshändelser. Norges vassdrags- og energidirektorat (NVE) har kartlagt översvämningszonerna längs de mest utsatta vattendragen. Täckningen är inte landsomfattande. För vattendrag utan översvämningszonskarta, använd lagret Aktsamhetsytor som komplement.
Om kartlagret
Detta kartlager ger en detaljerad översikt över översvämningsutsatta områden, översvämningsskyddszoner och historiska översvämningshändelser i Norge, med särskilt fokus på bedömning av översvämningsrisk. Översvämningszonskartan visar vilka områden som översvämmas vid en översvämningssituation och anger återkomstintervall för sådana händelser. Utvalda vattendragssträckor med stor skadepotential har kartlagts för att ge kommunerna ett bättre underlag för fysisk planering och beredskap. NVE har utvecklat riktlinjer för hur översvämningsfara ska bedömas och integreras i kommunala arealplaner. Byggteknisk forskrift fastställer säkerhetskrav för olika byggnadstyper. De flesta byggnader ska vara säkra mot en 200-årsflod. Detta kartlager ska inte förväxlas med NVEs aktsamhetskarta för översvämning, som ger en mer generell översikt över översvämningsutsatta områden, reglerade vattenförekomster och dammar. Aktsamhetskartan indikerar områden där översvämningsfara bör bedömas närmare, särskilt vid ny utbyggnad. Även om översvämningszonskartan inte visar översvämningsfara i ett givet område kan det bero på att området inte är kartlagt av NVE. I sådana fall rekommenderas att du också kontrollerar aktsamhetskartan.
Uppdateringsfrekvens: Månadsvis.
Aktsamhetsytor för översvämning, reglerade vattendrag och dammar
NVEs landsomfattande aktsamhetskarta för översvämning och information om reglerade magasin och nedströms dammbrottszoner. Användbar för vattendrag som inte täcks av detaljerade översvämningszonskartor. Visar också vilka dammar som kan påverka ett område vid ett brottscenario.
Om kartlagret
NVEs aktsamhetskarta för översvämning ger en översikt över områden som kan vara utsatta för översvämningsfara, samt reglerade vattenförekomster och dammar i Norge. Kartan får inte förväxlas med översvämningszonskartor, som visar vilka områden som faktiskt översvämmas och med vilket återkomstintervall. Aktsamhetskartan är mer generell och pekar ut områden där översvämningsfara bör bedömas närmare, särskilt vid ny utbyggnad. Den används som första bedömningsunderlag i konsekvensutredningar och risk- och sårbarhetsanalyser kopplade till kommunplanen.
Uppdateringsfrekvens: Månadsvis.
Brandstationer – responstid
Placepoints egen härledda analys: alla brandstationer i Norge med beräknat köravstånd för utryckning inom 5, 10 och 20 minuter. Källa: Brandstationer responstid. Används för att bedöma risk för bostadsprojekt, kommersiella fastigheter och kommunal beredskap, och angränsar till Offentliga skyddsrum i Byggnader.
Om kartlagret
Kartlagret ger en detaljerad översikt över alla brandstationer i Norge, med tillhörande köravstånd för utryckningstider på 5, 10 och 20 minuter. Användbart för blåljusmyndigheter, lokala myndigheter och kommuner vid bedömning av brandskyddstäckning och beredskapsplanering.
Uppdateringsfrekvens: Vid ändring hos källan.
Kvicklera – aktsamhet
Aktsamhetszoner för skred i kvicklera baserat på marina leravlagringar i kombination med terrängkriterier (höjdskillnad och lutning). Data från Norges vassdrags- og energidirektorat (NVE). Kompletterar huvudlagret Kvicklera med en mer detaljerad analys av var terrängen ger grund för att räkna med fara för kvicklera. Lagret finns även under Geologi.
Om kartlagret
Visar områden som kan vara utsatta för skred i kvicklera, baserat på marina leravlagringar och terrängkriterier (lutning och höjdskillnad). Ligger åtgärden inom aktsamhetsområdet måste proceduren i NVE-veileder 1/2019 följas, och geoteknisk kompetens anlitas. Kartan ersätter tidigare «Aktsamhet marin lera» och fångar nu även upp terräng som kan utlösa skred. Kartan uppdateras regelbundet och bör ses tillsammans med farozonskartan för en fullständig bedömning.
Skyddsanläggningar
Anläggningar som är byggda för att skydda mot översvämning, erosion och skred, med åtgärdstyp, byggår och ägare. Punktlagret visas på översiktsnivå, linjerna och ytorna när du zoomar in. En skyddsanläggning visar att faran är känd och hanterad, något en aktsamhetskarta ensam inte visar. Källa: Norges vassdrags- og energidirektorat (NVE).
Om kartlagret
Anläggningar som är byggda för att skydda mot översvämning, erosion och skred, med åtgärdstyp, byggår och uppgift om vem som äger anläggningen. Punktlagret visas på översiktsnivå, och linjerna och ytorna när du zoomar in. Källa: NVE.
Snölaviner, försvarets aktsamhetskarta
Utlösnings- och utloppsområden för snölaviner från försvarets egen kartläggning, med egna lager för vad som är kartlagt och vad som inte är det. Datamängden täcker försvarets områden, inte hela landet, så bristande täckning betyder inte att faran är utesluten. Källa: Norges vassdrags- og energidirektorat (NVE).
Om kartlagret
Utlösnings- och utloppsområden för snölaviner från försvarets egen kartläggning, med egna lager för vad som är kartlagt och vad som inte är det. Datamängden täcker försvarets områden, inte hela landet. Källa: NVE.
Översvämningszoner
Översvämningszoner visar arealer som översvämmas vid olika översvämningsstorlekar (återkomstintervall). Det tas fram översvämningszoner för 20-, 200- och 1000-årsfloderna.
Om kartlagret
Översvämningszoner visar arealer som översvämmas vid olika översvämningsstorlekar (återkomstintervall). Det tas fram översvämningszoner för 20-, 200- och 1000-årsfloderna. I områden där klimatförändringarna ger en förväntad ökning av vattenföringen på mer än 20 % tas det fram en översvämningszon för 200-årsfloden år 2100. Användningsområde Vid fysisk planering kan översvämningszoner användas för att identifiera områden som inte bör byggas ut, och för att bedöma aktuella riskreducerande åtgärder om utbyggnad inte kan undvikas. Retningslinjer 2-2011 Flaum- og skredfare i arealplanar beskriver hur säkerhetskraven för byggnadsverk i byggteknisk forskrift (TEK 17) § 7-2 kan uppfyllas i den fysiska planeringen. Vid detaljplanering och i handläggning av avstyckning och bygglov måste du ta hänsyn till att översvämningszonerna har begränsad noggrannhet. Du bör utgå från de beräknade vattenstånden och kontrollera terränghöjden i fält. Om utbyggnad planeras i översvämningsutsatta områden rekommenderas att du lägger till en säkerhetsmarginal på de beräknade vattenstånden för att ta hänsyn till osäkerhet i dataunderlag och beräkningar.
Underkartlager (20)
| Underkartlager | Beskrivning |
|---|---|
| Översvämningszoner | Hundraårsflod anger statistiskt hur stor flod som kan förväntas i ett område under hundra år. Statistiskt är det varje år 1 % sannolikhet för att en hundraårsflod inträffar. Ändå kan alltså två eller flera hundraårsfloder inträffa med kort mellanrum. På så sätt är det 63 % chans (jfr. återkomstintervallet) att en hundraårsflod uppstår under de närmaste 100 åren och 10 % chans att en inträffar under tio år. |
| Flödesvattenstånd vid tvärprofil | Tvärprofiler längs vattendraget med beräknat flödesvattenstånd för olika återkomstintervall. Används för att hitta konkreta höjdvärden vid en planerad åtgärd. |
| Översvämningszon analysområde | Anger områden där NVE har gjort detaljerad kartläggning av översvämningszoner. Utanför dessa analysområden är översvämningsfaran inte bedömd. Utbredningen av översvämning vid olika återkomstintervall finns i kartlagren med översvämningszoner. Här finns hyperlänkar till webbsidor, översvämningszonskartor och rapporter. |
| Översvämningszon 200-årsflod, klimatförändringar | Extremflod "I vissa regioner, särskilt längs kusten, på Vestlandet och i Nordland, kan floderna bli betydligt större även i större vattendrag. I många vattendrag i dessa regioner kan flödesvattenföringen vid dagens 200-årsflod öka med mer än 20 % under de närmaste 100 åren, i några vattendrag mer än 40 %. Detta beskrivs i rapporterna «Klimaendring og framtidige flommer i Norge»." -NVE. |
| Översvämningszon 1000-årsflod | Extremflod Sannolikheten att inträffa årligen är 0,1 %. |
| Översvämningszon 500-årsflod | Extremflod Sannolikheten att inträffa årligen är 0,5 %. |
| Översvämningszon 200-årsflod | Extremflod Sannolikheten att inträffa årligen är 1 %. |
| Översvämningszon 100-årsflod | Storflod Sannolikheten att inträffa årligen är 1 %. |
| Översvämningszon 50-årsflod | Storflod Sannolikheten att inträffa årligen är 5 %. |
| Översvämningszon 20-årsflod | Storflod Sannolikheten att inträffa årligen är 8 %. |
| Översvämningszon 10-årsflod | Flod Sannolikheten att inträffa årligen är 10 %. |
| Översvämningsnivåkurva 2d | Konturer för flödesvattenstånd beräknade från en 2D hydraulisk modell. Ger underlag för att läsa av vattenstånd i åtgärdsområdet. |
| Översvämningsnivåkurva 2100 år | Konturer för beräknat flödesvattenstånd med klimatframskrivning mot år 2100. Används för att bedöma framtida översvämningsrisk och nödvändiga skyddsåtgärder. |
| Flödesvattenståndskurva 1000 år | Konturer för flödesvattenstånd vid 1000-årsflod, beräknade från 2D hydraulisk modell. Används för säkerhetsklass F3 enligt TEK17 § 7-2. |
| Översvämningsnivåkurva 500 år | Konturer för flödesvattenstånd vid 500-årsflod, beräknade från 2D hydraulisk modell. Relevant för åtgärder mellan säkerhetsklasserna F2 och F3. |
| Översvämningsnivåkurva 200 år | Konturer för flödesvattenstånd vid 200-årsflod, beräknade från 2D hydraulisk modell. Används för säkerhetsklass F2 enligt TEK17 § 7-2, som täcker de flesta bostadshus. |
| Flödesvattenståndskurva 100 år | Konturer för flödesvattenstånd vid 100-årsflod, beräknade från 2D hydraulisk modell. Relevant för åtgärder i säkerhetsklass F1 och som mellannivå för planering. |
| Översvämningsnivåkurva 50 år | Konturer för flödesvattenstånd vid 50-årsflod, beräknade från 2D hydraulisk modell. Används för säkerhetsklass F1 enligt TEK17 § 7-2. |
| Översvämningsnivåkurva 20 år | Konturer för flödesvattenstånd vid 20-årsflod, beräknade från 2D hydraulisk modell. Används för att illustrera ofta återkommande översvämningsnivå. |
| Flödesvattenståndskurva 10 år | Konturer för flödesvattenstånd vid 10-årsflod, beräknade från 2D hydraulisk modell. Visar vattenstånd som statistiskt inträffar i genomsnitt varje tionde år. |
Utsläpp från industri
Landbaserade industrianläggningar med utsläppstillstånd, med bransch, driftstatus och om anläggningen släpper ut till luft eller vatten. Aktiva anläggningar visas i gult, nedlagda i grått.
Om kartlagret
Landbaserade industrianläggningar med utsläppstillstånd, med bransch, driftstatus och om anläggningen släpper ut till luft eller vatten. Aktiva anläggningar visas i gult, nedlagda i grått. Källa: Miljødirektoratet (Norske utslipp).
Uppdateringsfrekvens: Realtid.