100-årsvåg
En 100-årsvåg är en sällsynt, hög havsvåg som i genomsnitt kommer en gång vart 100:e år. Den används som mått på hur extremt havet kan bli på en plats och därmed på vad en konstruktion i havet måste tåla.
Talet bygger på begreppet återkomsttid. En återkomsttid anger hur ofta en händelse av en viss storlek inträffar i genomsnitt. En händelse med en återkomsttid på 100 år sker inte exakt vart 100:e år: tiden mellan två sådana händelser varierar från gång till gång. Sannolikheten att den inträffar ett visst år är ett delat med återkomsttiden, alltså 1 % för en 100-årsvåg. Hundraårsvågen beräknas utifrån observerade vågdata tillsammans med statistiska antaganden. Store norske leksikon anger omkring 28 till 32 meter på den norska kontinentalsockeln.
Ett exempel från Store norske leksikon visar hur ojämnt återkomsttiden slår ut. I lexikonets exempel med ett tioårsvärde för dygnsnederbörd på Blindern kan tiden mellan händelserna bli 15, 10, 10, 9, 5, 8, 20, 2, 16 och 11 år, i genomsnitt ungefär tio år. Samma sak gäller en återkomsttid på 100 år.
Talet gäller den största våghöjd man kan vänta sig, inte signifikant våghöjd, som är ett genomsnitt för de högsta vågorna. Den globala uppvärmningen kommer på sikt att påverka det statistiska underlag som beräkningarna bygger på.
Vid dimensionering av petroleumplattformar och liknande krävs ofta att de tål hundraårsvågen. För vattenbruksanläggningar i havet är kravet ett annat. Det står i NYTEK, den norska föreskriften om krav på teknisk standard för vattenbruksanläggningar för fisk i hav, sjöar och vattendrag, som gäller från 2023-01-01. Enligt § 11 ska miljölaster som används vid dimensionering mot konstruktionsbrott ha en återkomsttid på minst 50 år. Det är alltså ett 50-årsvärde som är minimikravet, och ”minst” öppnar för en längre återkomsttid. Lasten ska fastställas utifrån miljöförhållandena på lokaliteten, och lokalitetsundersökningen enligt § 9 omfattar bland annat vågor, ström, vind och tidvatten. Föreskriften säger att kraven normalt kan uppfyllas genom att använda standarden NS 9415:2021. NYTEK23 upphävde NYTEK-föreskriften från 2011, och innehavare kunde välja mellan de två föreskrifterna fram till 2024-01-01. Enligt § 12 gäller också strängare kontroll, tillförlitlighetsklass tre, för huvudkomponenter på lokaliteter där den signifikanta våghöjden kan överstiga fem meter i ett sjötillstånd med en återkomsttid på 50 år eller mer.
Vågor som träffar fasta konstruktioner ger krafter som är viktiga att ta hänsyn till. Inom byggnadstekniken förutsätts vanligtvis en återkomsttid på 50 år för variabel last.
Värdet beror på platsen, och Meteorologisk institutt (MET) står bakom statistiken för vågor, vind och ström.
I Placepoint AI kan du fråga om vågstatistik för en plats: 50- och 100-årsvågen, årligt maximum och månadsstatistik. Värdena är modellerade och ersätter inte den lokalitetsundersökning som NYTEK kräver. Se uppdateringen 2026-11-16.
Så visas datamängden i kartan
Datamängden ingår i kartlagret Kust och fiske som Våghöjd, 100-årsvärde:

Från Placepoints ordbok: 100-årsvåg
Mer information: Store norske leksikon: hundreårsbølgen, Store norske leksikon: returverdier, Lovdata: NYTEK23
Engelska: 100-year wave (våghöjden med en återkomsttid på 100 år).
Vanliga frågor
Betyder en 100-årsvåg att den bara kommer en gång vart 100:e år?
Nej. Det är ett genomsnitt. Sannolikheten är 1 % varje år, och tiden mellan två sådana vågor varierar från gång till gång. Det förklarar Store norske leksikon: returverdier.
Vad är skillnaden mellan 50-årsvågen och 100-årsvågen?
Återkomsttiden. 50-årsvågen är den höjd man i genomsnitt kan vänta sig en gång vart 50:e år, och den är lägre än 100-årsvågen. NYTEK kräver en återkomsttid på minst 50 år för miljölaster vid dimensionering mot konstruktionsbrott.
Måste en fiskodling tåla en 100-årsvåg?
Inte enligt ordalydelsen i NYTEK23: § 11 sätter återkomsttiden till minst 50 år, och ”minst” öppnar för en längre. Lokalitetsundersökningen ska dokumentera vågförhållandena på platsen.
Hur hittar jag vågstatistik för en plats?
Fråga Placepoint AI om 50- och 100-årsvågen på platsen. Statistiken för vågor, vind och ström kommer från Meteorologisk institutt (MET).
Vad skiljer 100-årsvågen från en jättevåg?
En jättevåg är en enskild våg som är dubbelt så hög som den signifikanta våghöjden. 100-årsvågen är ett statistiskt extremvärde för en plats.



