ArcGIS
ArcGIS är Esris kommersiella plattform för geografiska informationssystem (GIS) och är det mest använda GIS-verktyget hos norska kommuner, statliga myndigheter och stora privata aktörer inom fastighet och infrastruktur. Plattformen används för att samla in, analysera och visualisera geografiska data: kartlager, fastighetsgränser, terrängmodeller, demografi, klimatdata och infrastruktur.
Esri grundades 1969 och levererar i dag ArcGIS i flera produkter med olika syften. ArcGIS Pro är det moderna skrivbordsverktyget för analys, kartografi och redigering. ArcGIS Online är den molnbaserade plattformen för publicering, delning och samarbete. ArcGIS Enterprise är den självhostade serverversionen som många kommuner kör lokalt för att hålla känsliga data inom sin egen it-infrastruktur. Tilläggsprodukter som ArcGIS StoryMaps, Survey123, Field Maps, Dashboards och Insights täcker särskilda användningsområden, från berättande karthistorier till registrering av fältdata.
I Norge använder varje kommun vanligtvis ArcGIS Enterprise eller ArcGIS Pro för sin planförvaltning, för hantering av reguleringsplaner (norska detaljplaner), arealformål (markanvändningsändamål), byggesøknader (bygglovsansökningar), VA-nät och kommunala hensynssoner (hänsynszoner). Norge digitalt levererar offentliga data via WMS-, WFS- och REST-tjänster som ArcGIS läser direkt. Statens vegvesen, NVE, Miljødirektoratet och Statsforvalteren publicerar kartlager i samma format, så en ArcGIS-uppsättning blir snabbt ett arbetsverktyg som kopplar kommunala planer till nationella datamängder som FKB, matrikkelen och flomsoner (översvämningszoner).
Inom den privata fastighetsbranschen används ArcGIS i två huvudtyper av situationer. Storkoncerner med egen GIS-avdelning (entreprenörer, infrastrukturbyggare, stora fastighetsutvecklare) bygger interna plattformar där ArcGIS är motorn. Konsultföretag och fackrådgivare (Multiconsult, Norconsult, Cowi, Sweco) levererar GIS-analyser i ArcGIS som leverans till uppdragsgivare. Licenskostnaden är betydande: en enskild användare av ArcGIS Pro kostar vanligtvis några tusen kronor per år, medan en ArcGIS Enterprise-installation för en kommun ligger i hundratusenkronorsklassen per år beroende på antal användare och moduler.
Alternativen är flera. Det öppna QGIS är gratis, har ett stort ekosystem av plugins och täcker de flesta analytiska behov, men har svagare företagsstöd och enklare kartografi än ArcGIS Pro. Mapbox, Carto och Felt är webbförsta plattformar för visuella databerättelser, mer designorienterade och mindre analytiskt djupgående. Specialiserade verktyg som Placepoint täcker konkreta användningsområden (fastighetsanalys) utan att användaren måste bygga en egen GIS-uppsättning, och hämtar samma underliggande datakällor från Kartverket, matrikkelen, FKB och kommunala reguleringsplaner. Skillnaden är att GIS-plattformar som ArcGIS är generella verktyg som kräver konfiguration, medan fackspecifika produkter är färdigpaketerade för ett användningsområde och en användargrupp som inte är GIS-experter.
Filformaten som ArcGIS arbetar med är flera: shapefile (äldre, men dominerande), GeoPackage (öppet och SQLite-baserat), File Geodatabase (Esris eget, krävande utan ArcGIS), GeoJSON (webbvänligt), GML och SOSI (norsk standard, används av FKB). Esri har också egna slutna format som inte alltid läses korrekt i andra verktyg. För projekt som ska samarbeta över plattformsgränser är öppna standarder att föredra. För stora interna arbetsflöden är Esris egna format ofta mest effektiva.
Begränsningar värda att nämna: ArcGIS är funktionellt brett, men också komplext. Inlärningskurvan är brant, och en typisk kommun behöver flera års erfarenhet för att utnyttja plattformen väl. Dataförvaltningen kräver disciplin, annars riskerar man ett system med dubbletter av data och oklar versionshantering.
Från Placepoints ordbok: ArcGIS
Mer information: Esri: ArcGIS Online, Geonorge: nasjonal geodataportal, Store norske leksikon: GIS
Engelska: ArcGIS (Esri's GIS platform).
Vanliga frågor
Vad är ArcGIS?
Esris kommersiella GIS-plattform: ArcGIS Pro (skrivbord), ArcGIS Online (moln), ArcGIS Enterprise (serverversion) och en rad tilläggsmoduler. Används för att samla in, analysera och visualisera geografiska data.
Vem använder ArcGIS i Norge?
Praktiskt taget alla kommuner, de flesta statliga myndigheter (Norges vassdrags- og energidirektorat (NVE), Statens vegvesen, Miljødirektoratet) och stora privata aktörer inom fastighet, infrastruktur och rådgivning.
Vad är skillnaden mellan ArcGIS och QGIS?
ArcGIS är kommersiellt och licensierat (Esri). QGIS är öppet och gratis. ArcGIS har starkare företagsstöd, kartografi och specialmoduler. QGIS har ett levande plugin-ekosystem och täcker det mesta analytiska arbetet utan licens.
Behöver jag ArcGIS för fastighetsanalys?
Inte nödvändigtvis. För många användare täcker fackspecifika verktyg som Placepoint behovet utan att man behöver generell GIS-kompetens. ArcGIS är aktuellt när man bygger egna datatjänster eller gör tunga analyser.
Var hämtar ArcGIS norska kartdata från?
Från Norge digitalt (WMS, WFS, REST), Kartverkets tjänster (FKB, matrikkel, höjddata), kommunala planregister, NVE:s data om flom (översvämning) och skred samt en rad sektordatamängder.