CRREM
CRREM (Carbon Risk Real Estate Monitor) är det globala standardverktyget för att bedöma om en byggnad är på väg att bli en strandad fastighet under EU:s skärpta klimatkrav. Verktyget är utvecklat med stöd från EU Horizon 2020 och används nu rutinmässigt av institutionella fastighetsfonder, banker och försäkringsbolag när de ska kvantifiera klimatrisken i en portfölj. CRREM ger en konkret kurva för hur mycket CO2 en byggnad "får" släppa ut varje år fram till 2050 om den ska ligga i linje med 1,5- eller 2-gradersmålet i Parisavtalet.
Metoden bygger på sektorspecifika dekarboniseringskurvor per byggnadstyp och land. För Norge är kurvorna anpassade till norskt klima, energimix och kraftproduktion. Varje byggnad bedöms mot sin egen kurva i två dimensioner: faktisk energianvändning (kWh/m²/år) och CO2-intensitet (kg CO2e/m²/år). Skärningspunkten mellan byggnadens faktiska kurva och dekarboniseringskurvan ger ett "stranding year", det vill säga året då byggnaden inte längre uppfyller kraven och antingen måste uppgraderas eller tappa värde på marknaden. En byggnad med stranding year 2030 har 5 till 7 år på sig att investera, en byggnad med stranding year 2045 har god marginal.
CRREM-analysen används i flera sammanhang. Fastighetsfonder med taxonomirapportering under SFDR Article 8 eller 9 måste dokumentera klimatspår på portföljnivå, och CRREM är den dominerande metoden för att göra detta konsekvent fördelat på länder. Banker använder resultaten i kreditprocessen för grön utlåning: en byggnad med tidigt stranding year får sämre lånevillkor eller utlöser krav på CapEx som villkor för lån. Försäkringsbolag använder CRREM för att bedöma långsiktig portföljsammansättning under EU:s SFDR-upplysningar. För en köpare i en transaktion är CRREM-rapporten en av de viktigaste delarna av en modern ESG-due diligence.
För norska kommersiella fastigheter är CRREM särskilt relevant, eftersom det norska byggnadsbeståndet är äldre än det europeiska genomsnittet och samtidigt har lägre energiintensitet på grund av en vattenkraftsbaserad elmix. Äldre kontorsbyggnader utan genomgripande energirenovering kan ligga på faktiska kurvor som korsar dekarboniseringsmålet före 2035, medan nybyggnation enligt TEK17 typiskt har stranding year en god bit efter 2045. Skillnaden är att de äldre byggnaderna har större förbättringspotential per investerad krona om åtgärderna görs i samband med en större renovering.
I Placepoint kan du jämföra energimärkning, byggnadsålder, BOA och klimatrisk när du förbereder en CRREM-screening av en portfölj.
Från Placepoints ordbok: CRREM
Mer information: CRREM Foundation, EU Taksonomi, Finanstilsynet: ESG.
Engelska: Carbon Risk Real Estate Monitor (CRREM). The European standard tool for assessing whether a building is on a 1.5°C-aligned decarbonisation pathway and at what year it risks becoming a stranded asset.
Vanliga frågor
Vad är CRREM-banor?
Sektor- och landspecifika kurvor för hur många kg CO₂/m²/år en byggnad kan släppa ut och fortfarande hålla sig inom Parisavtalets 1,5°C-bana. Banorna stramas åt varje år fram till 2050.
När blir en byggnad "strandad"?
Året då byggnaden korsar CRREM-banan för sin sektor. Efter detta förväntas den få stigande påslag för klimatrisk, fallande hyra och ökad risk att bli en strandad fastighet. Många norska kontorsbyggnader från 1980- och 1990-talet är strandade före 2030 utan uppgradering.
Vilka data behövs för att köra CRREM?
Energianvändning (kWh/m²/år) fördelad på energibärare, uppvärmd bruksarea och energiklass. Användningsdata hämtas från elleverantören och intyget från Enova SF (energimärkning). CRREM-verktyget beräknar strandingår och nödvändig CapEx.
Hur används CRREM i en transaktion?
ESG-DD beräknar strandingåret och vilket lyft i CapEx som krävs för att skjuta fram det. Fyndet förhandlas in som prisreduktion, garanti eller förbehåll i köpeavtalet. Långivaren använder också CRREM för att sätta gröna lånevillkor.