Fastighet
Fastighet är en grundsten i norsk samhällsekonomi: ett avgränsat markområde med tillhörande byggnader och rättigheter som kan ägas, säljas, hyras ut, pantsättas och ärvas. I juridisk mening omfattar fastighet själva markytan, allt som är fast förbundet med marken (byggnader, anläggningar, planteringar) och en rad avgränsade rättigheter att använda eller hindra andras användning. Skillnaden mellan fast egendom och lös egendom är central och styr bland annat hur saker tinglyses och pantsätts.
Varje enhet av fast egendom registreras som en matrikkelenhet i matrikkelen, Norges officiella fastighetsregister som förvaltas av Kartverket. Registret har sin rättsliga grund i matrikkellova från 2005, som ersatte delingsloven från 1978. Identifieraren är ett matrikkelnummer som sätts samman av kommunnummer, gårdsnummer (gnr), bruksnummer (bnr) och eventuellt festenummer (fnr) och seksjonsnummer (snr). Matrikkellova § 5 delar in matrikkelenhetene i fem typer: grunneiendom, anleggseiendom, eierseksjon, festegrunn och jordsameie. Jordsameie motsvarar det som annars kallas realsameie: markareal i sameie mellan flera grunneiendommer.
Hjemmel (formell äganderätt) och heftelser (belastningar) registreras i Grunnboken, som är det rättsstiftande registret enligt tinglysingsloven från 1935. Överlåtelser måste tinglyses med ett skjøte (köpehandling) för att få rettsvern mot godtroende tredje man, och vid tinglysing av hjemmel betalas dokumentavgift på 2,5 % av köpesumman till Skatteetaten. Fastighet som ligger på festet tomt skiljer mellan hjemmel till själva marken (festeren) och hjemmel till bruksretten (festetakeren), och regleras av tomtefesteloven.
Äganderätten omfattar även begränsade rättigheter som kallas servitut: vägrätt, betesrätt, fiskerätt, allmänningsrätt och liknande. Rättigheterna kan vara positiva (rätt att använda) eller negativa (rätt att hindra användning), de kan vara tinglyste eller förvärvade genom hevd under mer än 20 år (hevdsloven), och de kan uppstå genom jordskifte eller expropriation. Mark som inte är privaträttsligt avgränsad ligger som regel i statsallmenning eller kommunal allmenning.
Sameie och seksjonering är två olika sätt att dela äganderätten mellan flera parter, reglerade av sameieloven och eierseksjonsloven. En tredje variant är borettslag, där ägandet utgörs av ett andelsbevis med bruksrett enligt borettslagsloven. Andelarna registreras i Borettsregisteret under Kartverket.
Marknadsvärdet på en fastighet sätts av frivilliga avtal på marknaden, medan Skatteetaten använder ett lägre skattemässigt formuesverdi (motsvarande taxeringsvärde) som grund för förmögenhetsskatt och eiendomsskatt där den beräknas enligt formuesverdi-modellen. Båda värdena bygger på matrikkel-data, men beräknas enligt olika modeller.
I Placepoint kan du klicka på en fastighet i kartan och öppna fastighetspanelen, som hämtar information om matrikkel, hjemmel, heftelser, byggnader och hyresgäster på samma plats, och du kan se fastighetsgränser som kartlager över en bakgrundskarta som du väljer själv.
Så visas datamängden i kartan
Datamängden ingår i kartlagret Fastighet som Antal fastighetsöverlåtelser:
Från Placepoints ordbok: Fastighet
Mer information: Lovdata: Matrikkellova, Kartverket: Matrikkelen, seeiendom.kartverket.no, Store norske leksikon: fast eiendom
Engelska: Real property.
Vanliga frågor
Vad är en fastighet?
Fastighet är ett markområde eller en byggnad som kan ägas, säljas och belånas. Det omfattar grunneiendom, byggnader och partsrättigheter, till exempel rätten att genomföra åtgärder på en fastighet som du inte äger fullt ut.
Vad är skillnaden mellan fast egendom och lös egendom?
Fast egendom är mark, byggnader och anläggningar som är fast förbundna med marken. Lös egendom är föremål som kan flyttas. Skillnaden är juridiskt viktig, bland annat för tinglysning och pantsättning.
Vad avgör gränserna för en fastighet?
En fastighets juridiska gränser framgår av matrikkelen och Grunnboken. Gränslinjerna är kartlagda av kommunen eller Kartverket och kan ses i fastighetskartan i Placepoint.
Hur överlåts en fastighet?
Fastigheter handlas genom köpeavtal (skjøte) och tinglysning. Processen omfattar budgivning, accept, kontraktsskrivning, avräkning via mäklare och till sist tinglysning av hjemmel till den nya ägaren.
Vad är skillnaden mellan marknadsvärde och formuesverdi?
Marknadsvärde är vad en fastighet normalt överlåts för mellan oberoende parter. Formuesverdi är ett lägre skattemässigt värde som fastställs av Skatteetaten och används vid beräkning av förmögenhetsskatt.