Energiklass
Energiklass är bokstavsskalan från A till G som visar hur energieffektiv en byggnad är, angiven i en svensk energideklaration. A är lägst energianvändning, G är högst. Skalan ersatte 2014-01-01 de tidigare energinivåerna, och från 2026-05-25 tillkom dessutom en åttonde klass, A0, för nollutsläppsbyggnader.
Klassen beräknas inte utifrån ett fast tal, utan relativt: Boverket kräver att deklarationen både anger byggnadens beräknade energiprestanda och det krav som skulle gälla för en ny byggnad av samma typ, båda uttryckta som primärenergital, jämför lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader § 9. Klass C är kalibrerad till ungefär den nivå en nybyggnad måste uppfylla enligt Boverkets byggregler. Byggnader med lägre energianvändning än nybyggnadskravet hamnar i klass A eller B, byggnader med högre i D till G. Äldre bostäder från 1970- och 80-talet hamnar ofta i E eller F.
Primärenergitalet är själva måttet bakom klassen. Det beräknas genom att byggnadens energianvändning för uppvärmning, tappvarmvatten, komfortkyla och fastighetsel (inte hushållsel) multipliceras med en viktningsfaktor per energibärare: el väger tyngst med faktor 1,8, fjärrvärme lättast med faktor 0,7, just för att det är olika viktigt att spara på olika energityper. Resultatet justeras geografiskt och delas med den uppvärmda arean, kallad Atemp. Boverkets byggregler, tabell 9:2a, sätter högsta tillåtna primärenergital för nybyggnad, differentierat efter om det är småhus, flerbostadshus eller lokal, och efter småhusets storlek.
A0-klassen kom i två steg. Den 2026-05-25 införde Boverket klassen genom BFS 2026:2, en ändring i den ursprungliga energideklarationsföreskriften (BFS 2007:4), med en tillfällig definition av nollutsläppsbyggnad för att hinna med EU:s genomförandefrist 2026-05-29. Från 2026-10-01 ändras definitionen igen, samtidigt som hela måttenheten läggs om: energiprestanda ska då uttryckas som energiprestandatal i stället för primärenergital, som del av den samlade reformen av Boverkets byggregler.
Skyldigheten att upplysa om energiklassen är inte bara informativ. Enligt lagen (2006:985) § 13 ska ägaren, eller säljaren vid försäljning av en andel, se till att byggnadens energiprestanda framgår av annonsen när byggnaden eller en del av den bjuds ut till försäljning eller uthyrning, oavsett medium. Undantaget är om det ännu inte finns en giltig deklaration vid annonseringstillfället.
Norsk motsvarighet är energimerking, som också använder skalan A till G, men Norge har dessutom en egen färgbeteckning från grönt till rött som visar andelen förnybar uppvärmning, oberoende av bokstavsbetyget. Sverige har ingen motsvarande andra skala. I stället ligger valet av uppvärmningskälla inbakat i själva primärenergitalet, genom viktningsfaktorerna per energibärare. Registret ligger dessutom hos olika myndigheter: Enova i Norge, Boverket i Sverige.
Från Placepoints ordbok: Energiklass
Mer information: Boverket: Energideklarationens innehåll, Boverket: Primärenergital och byggnadens energiprestanda, Boverket: Annonsering
Engelska: Energy performance class (the A to G rating shown on a Swedish energy performance certificate).
Vanliga frågor
Vad är energiklass i Sverige?
Skalan från A till G, och sedan 2026-05-25 även A0, som visar hur energieffektiv en byggnad är. Den sätts samman utifrån byggnadens primärenergital och anges i energideklarationen.
Hur beräknas energiklassen?
Genom att byggnadens primärenergital jämförs med det krav som skulle gälla för en ny byggnad av samma typ. Klass C motsvarar ungefär nybyggnadskravet, lägre energianvändning ger A eller B, högre ger D till G.
Vad är A0-klassen?
En ny klass för nollutsläppsbyggnader, införd i två steg: 2026-05-25 med en tillfällig definition, och från 2026-10-01 med en justerad definition som del av reformen av Boverkets byggregler.
Måste energiklassen anges i bostadsannonser?
Ja. Enligt lagen (2006:985) § 13 ska ägaren eller säljaren se till att byggnadens energiprestanda framgår av annonsen vid försäljning eller uthyrning, om det inte saknas en giltig deklaration.
Vad är skillnaden mellan svensk energiklass och norsk energimerking?
Båda använder skalan A till G. Norge har dessutom en separat färgbeteckning för andelen förnybar uppvärmning, vilket Sverige inte har. Där ligger valet av energibärare i stället inbakat i själva primärenergitalet.