GAB-registeret
GAB-registeret var Norges första landsomfattande elektroniska fastighetsregister, i bruk från 1980 till slutet av 2000-talet, och föregångaren till dagens matrikkel. Namnet är en akronym för de tre delar registret bestod av: grunneiendom (norsk beteckning för själva markfastigheten), adresse och bygning.
G-delen innehöll uppgifter om varje grunneiendom: fastighetsbeteckning (gårdsnummer och bruksnummer), areal, ägarförhållanden och vilken fastighet den eventuellt hade avskilts från vid fradeling. A-delen var det officiella adressregistret med gatuadresser, adresskoder och koordinater. B-delen registrerade alla byggnader med areal, byggår, byggnadstyp och koordinatsatt placering. De tre delarna var kopplade till varandra med pekare, så att en adress kunde knytas till både fastighet och byggnad i samma sökning.
Registret hade sin rättsliga grund i delingsloven (lov 23. juni 1978 nr. 70 om kartlegging, deling og registrering av grunneiendom) och byggde på utredningen NOU 1975:66. Statens kartverk var central registermyndighet, medan kommunerna förde uppgifterna löpande: mätningsmyndigheten hade ansvar för fastighets- och adressdelen, och byggnadsmyndigheten för byggnadsdelen. Registerföringen reglerades i en egen föreskrift om GAB-registeret.
GAB-registeret ersattes av matrikkelen, landets officiella fastighetsregister i dag. Övergången skedde gradvis från december 2007 till april 2009, då registeruppgifterna från GAB slogs samman med kartdata från Digitalt eiendomskart (DEK) till ett samlat register. Den rättsliga grunden flyttades samtidigt från delingsloven till matrikkellova (lov 17. juni 2005 nr. 101), som trädde i kraft 2010-01-01. Matrikkelen är det officiella fastighets- och adressregistret och distribueras som öppna data via samarbetet Norge digitalt.
För fastighetsanalys i dag har GAB-registeret främst betydelse som datahistorisk bakgrund. Äldre uppgifter i matrikkelen, särskilt byggår och byggnadsdata, kommer ofta från den ursprungliga GAB-registreringen och kan präglas av hur registret fördes på 1980- och 1990-talet. Det förklarar att vissa byggnader har ett registrerat byggår som är ett registreringsår snarare än ett faktiskt uppförandeår.
I Placepoint möter du inte GAB-registeret direkt, men de uppgifter från matrikkelen som visas i fastighetspanelen och byggnadspanelen är efterkommande till GAB-data. När ett byggår ser oväntat ut är förklaringen ofta att värdet går tillbaka till en gammal GAB-registrering.
Så här ser det ut i Placepoint
I Placepoint hittar du detta i Fastighetspanel:
Från Placepoints ordbok: GAB-registeret
Mer information: Store norske leksikon: GAB-registeret, Kartverket: En moderne matrikkel, Lovdata: Forskrift om føring av GAB-registeret (1987), Lovdata: Matrikkellova, Wikipedia: GAB-registeret
Engelska: The GAB Register, Norway's former Property, Address and Building register (Norwegian-specific).
Vanliga frågor
Vad betyder förkortningen GAB?
GAB står för grunneiendom, adresse och bygning, de tre delar registret bestod av. G-delen registrerade grunneiendommene, A-delen de officiella adresserna och B-delen byggnaderna med areal, byggår och byggnadstyp.
När ersattes GAB-registeret av matrikkelen?
Övergången skedde gradvis från december 2007 till april 2009, då GAB-uppgifterna slogs samman med Digitalt eiendomskart till matrikkelen. Matrikkellova trädde i kraft 2010-01-01 och ersatte delingsloven som rättslig grund.
Varför har vissa byggnader ett märkligt byggår?
Äldre byggår i matrikkelen kommer ofta från den ursprungliga GAB-registreringen. För byggnader som var uppförda innan registret etablerades kan det registrerade värdet vara ett registreringsår från 1980-talet snarare än det faktiska uppförandeåret.
Vem hade ansvaret för GAB-registeret?
Statens kartverk var central registermyndighet, medan kommunerna förde uppgifterna löpande. Mätningsmyndigheten i kommunen hade ansvar för fastighets- och adressdelen, och byggnadsmyndigheten för byggnadsdelen. Samma arbetsfördelning gäller i dag för matrikkelen.