GRI
GRI (Global Reporting Initiative) är det mest använda ramverket i världen för att en verksamhet ska rapportera hur den påverkar miljö, samhälle och ekonomi. Standarden är frivillig och ges ut av den oberoende organisationen Global Reporting Initiative, grundad 1997 och i dag baserad i Amsterdam. För fastigheter innebär GRI att ett fastighetsbolag kan visa energianvändning, växthusgasutsläpp, vattenförbrukning, avfall och arbetsförhållanden i ett format som investerare, banker och hyresgäster känner igen och kan jämföra mellan bolag och länder.
GRI bygger på principen om dubbel väsentlighet: rapporten ska täcka både hur omvärlden påverkar bolaget och hur bolaget påverkar omvärlden. Standarderna är indelade i tre delar. Universella standarder gäller alla (GRI 1, 2 och 3 om grundprinciper, generella upplysningar och väsentliga teman). Sektorstandarder riktar sig mot branscher med gemensamma utmaningar. Tematiska standarder täcker enskilda teman som utsläpp (GRI 305), energi (GRI 302) och vatten (GRI 303). Ett bolag väljer de tematiska standarder som är väsentliga för sin verksamhet och dokumenterar varför.
GRI måste hållas isär från de andra förkortningarna på hållbarhetsområdet. EU-taxonomin är ett klassificeringssystem för vad som räknas som miljömässigt hållbar verksamhet, inte ett rapporteringsramverk. ESG (environmental, social, governance) är samlingsbegreppet för själva temana. Det nya EU-direktivet CSRD med tillhörande ESRS-standarder gör hållbarhetsrapportering lagstadgad för stora bolag i Europa, och är på flera punkter samordnat med GRI så att ett bolag som redan rapporterar enligt GRI har mycket av underlaget på plats. GRI täcker den breda påverkan, verktyg som CRREM och en klimatredovisning levererar de tekniska talen som matas in.
För norska fastigheter är GRI särskilt relevant i två sammanhang. Institutionella ägare och fonder använder det för att visa hållbarhetsprofil för kapitalmarknaden, och rapporten ingår ofta i en ESG-due diligence vid transaktioner. Samtidigt styr hyresgäster, särskilt offentliga och börsnoterade, i ökande grad mot byggnader som kan dokumentera miljöprestanda, så att GRI-data kopplas till certifieringar som BREEAM-NOR och energimärkning. En byggnad med svag dokumentation riskerar över tid att bli mindre attraktiv och dra mot att bli en strandad fastighet.
Mer information: Global Reporting Initiative, EU: Corporate Sustainability Reporting, Finanstilsynet
Engelska: GRI (Global Reporting Initiative). The most widely used voluntary framework for sustainability reporting.
Vanliga frågor
Vad är GRI?
GRI (Global Reporting Initiative) är ett frivilligt, internationellt ramverk för att rapportera en verksamhets påverkan på miljö, samhälle och ekonomi. För fastigheter används det för att dokumentera energianvändning, växthusgasutsläpp, vatten och avfall i ett format som investerare och banker kan jämföra mellan bolag.
Vad är skillnaden mellan GRI och EU-taxonomin?
EU-taxonomin är ett klassificeringssystem som definierar vad som räknas som miljömässigt hållbar verksamhet. GRI är ett rapporteringsramverk för att berätta hur bolaget faktiskt presterar. De används ofta tillsammans: taxonomin säger vad som räknas, GRI hur det rapporteras.
Är GRI samma sak som CSRD?
Nej. CSRD är EU:s direktiv som gör hållbarhetsrapportering lagstadgad för stora bolag, med ESRS som standard. GRI är frivilligt, men de två är i stor utsträckning samordnade, så ett bolag som rapporterar enligt GRI har mycket av underlaget för CSRD på plats.
Varför är GRI relevant för fastigheter?
Institutionella ägare använder GRI för att visa hållbarhetsprofil för kapitalmarknaden, och rapporten ingår ofta i en ESG-due diligence. Hyresgäster efterfrågar i ökande grad byggnader med dokumenterad miljöprestanda, där GRI-data kopplas till BREEAM-NOR och energimärkning.