Havbruksfondet
Havbruksfondet (den norska vattenbruksfonden) är ordningen som för pengar från fiskodlingsnäringen tillbaka till de kommuner och fylkeskommuner (regioner) som har fiskodling i havet utanför sig. Pengarna kommer från intäkter vid tillväxt i näringen och från avgiften på produktion av lax, öring och regnbåge. Hur mycket varje kommun får beror på hur mycket biomassa som är godkänd på lokaliteter i kommunen.
Stortinget (Norges parlament) beslutade 2015 att inrätta fonden. Fiskeridirektoratet ansvarar för utbetalningarna, och Nærings- og fiskeridepartementet (det norska närings- och fiskeridepartementet) fastställer instruktionen för hur de ska göras. Fonden fördelar den kommunala sektorns andel av intäkterna. Från och med utbetalningsåret 2024 fördelas utbetalningarna med 80 % till kommunerna och 20 % till fylkeskommunerna.
Fördelningsnyckeln är lokalitets-MTB, alltså den maximalt tillåtna biomassa som är godkänd på lokaliteter i kommunen. Bara lokaliteter för lax, öring och regnbåge i havsvatten räknas, och bara för vanliga tillstånd för matfisk och tillstånd för särskilda ändamål. Kommunens och fylkeskommunens andel räknas ut proportionellt utifrån godkänd lokalitets-MTB så som den står i akvakulturregistret den 1 september kl. 12:00 under utbetalningsåret. Om den yta som en lokalitet tar i anspråk på vattenytan korsar en kommungräns delas utbetalningen mellan kommunerna efter hur stor del av ytan som ligger i var och en av dem.
Dessutom är en del av kommunernas andel, motsvarande en åttondel av medlen, avsatt till kommuner som har godkänt ny lokalitets-MTB under de senaste två åren. Den utbetalningen är begränsad uppåt till 5 mn kr per kommun, och ett eventuellt överskjutande belopp delas mellan alla kommuner efter andel av lokalitets-MTB. Departementet planerar att kommunerna under jämna år får pengar efter godkänd lokalitets-MTB, medan kommuner med ny godkänd MTB gynnas under udda år. Fiskeridirektoratet betalar som huvudregel ut en gång om året, normalt i oktober. Utbetalningen kräver budgetbemyndigande från Stortinget, och medlen kan inte betalas ut förrän en särskild årlig redovisning finns.
För en kommun innebär det att godkännande av ny MTB på lokaliteter i kommunen, bland annat genom fysisk planering i havet, påverkar den andel kommunen får. För en granne till en anläggning är fonden en utbetalning till kommunen och fylkeskommunen. Fiskeridirektoratets beskrivning nämner bara kommuner och fylkeskommuner som mottagare. Fiskeridirektoratet publicerar utbetalningarna för varje år som kalkylblad för 2018 till 2025 och som pdf för 2017, så att du kan slå upp vad en viss kommun har fått. Beloppen står i kalkylbladen. Ett exempel: kommuner med ny godkänd MTB mellan 2021-09-01 och 2023-09-01 gynnades 2023, och perioden från 2023-09-01 till 2025-09-01 gav utbetalning 2025. Produktionsområdena och trafikljussystemet avgör hur mycket kapacitet som kan tilldelas, och därmed hur mycket MTB som kan godkännas.
I Placepoint AI kan du fråga om vattenbrukssiffror per kommun. Se uppdateringen 2026-11-16.
Från Placepoints ordbok: Havbruksfondet
Mer information: Fiskeridirektoratet: Havbruksfondet, Fiskeridirektoratet: Vad är trafikljussystemet?
Engelska: The Aquaculture Fund (payments from salmon farming to municipalities and counties).
Vanliga frågor
Vad är Havbruksfondet?
En fond som fördelar den kommunala sektorns andel av intäkterna från tillväxt i fiskodlingsnäringen och från avgiften på produktion av lax, öring och regnbåge, enligt Fiskeridirektoratet. Stortinget beslutade 2015 att inrätta den.
Hur fördelas pengarna?
80 % går till kommunerna och 20 % till fylkeskommunerna från och med utbetalningsåret 2024. Fördelningen följer godkänd lokalitets-MTB i kommunen.
När betalas pengarna ut?
Som huvudregel en gång om året, normalt i oktober, enligt instruktionen från departementet.
Får en kommun mer om den godkänner nya lokaliteter?
Ja, en åttondel av kommunernas andel går till kommuner som har godkänt ny lokalitets-MTB under de senaste två åren, begränsat till 5 mn kr per kommun. Se akvakulturlokalitet.



