ILA (infektiös laxanemi)
ILA, infektiös laxanemi, är en allvarlig och smittsam virussjukdom hos lax. Viruset är ofarligt för människor, men ett utbrott på en odlingsanläggning leder till stränga åtgärder för anläggningen och för andra anläggningar i närheten.
Viruset liknar influensavirus. Sjuk fisk kan ha bleka gälar, mörk lever och blödningar i inre organ. Utbrottet börjar oftast i en kasse och sprider sig till grannkassarna under veckor och månader. Veterinærinstituttet kallar ILA en ”glödbrand”: den dagliga förlusten i kassar med sjuk fisk är ofta låg, vanligtvis 0,5 till 1 promille, men vissa utbrott har mycket hög dödlighet. Viruset finns i en icke-virulent variant (ILAV HPR0) och en virulent variant (ILAV HPR∆). Isolerade utbrott beror troligen på att den icke-virulenta varianten utvecklas till den virulenta. Utbrott påvisades första gången i Norge 1984, och toppen kom 1990 med 80 utbrott. Sedan 1993 har det varit mellan ett och 25 utbrott per år. Veterinærinstituttets kartläggning av sättfiskanläggningar från 2019 till 2024 påvisade den icke-virulenta varianten i minst ett prov på ungefär en av tio anläggningar varje år.
Mattilsynet (den norska livsmedels- och djurhälsomyndigheten) leder bekämpningen. ILA är en C-sjukdom, och Nærings- og fiskeridepartementet beslutade 2022-04-19 att införa ett utrotningsprogram. Anställda i odlingsföretag, fiskhälsotjänsten, slakterier och fisktransport är skyldiga att anmäla misstanke till Mattilsynet, och både misstankar och påvisade utbrott offentliggörs. Diagnosen kräver att viruset påvisas med två olika metoder. Utbrott kan påverka exporten av lax och regnbåge.
Vid påvisad ILA fastställer Mattilsynet en föreskrift om restriktionszon. Zonen har en skyddszon runt anläggningen med sjukdomen och en övervakningszon utanför, och all fisk i en anläggning med ILA räknas som smittad. Mattilsynet kräver oftast att sjuk fisk destrueras eller slaktas ut så snabbt som möjligt, och avgör i varje ärende hur länge frisk fisk får stå kvar. Zonerna är tidsbegränsade: Mattilsynet upphävde till exempel föreskriften för Bjørnafjorden, Austevoll och Tysnes 2026-11-01. Kraven i en smittzon beskrivs under ett eget begrepp. Alla anläggningar i restriktionszoner ska ha månatliga hälsobesök med provtagning. Det finns vacciner, och omkring 190 miljoner vaccindoser som innehåller ILA-virus lämnades ut från apotek 2025.
ILA skiljer sig från PD, som är en annan virussjukdom med egen föreskrift och fasta zoner, och från laxlus, som är en parasit med gränsvärden. För en akvakulturlokal kan en zon innebära förbud mot utsättning och flyttning och stränga krav på båtar och brunnbåtar.
I Placepoint AI kan du fråga om zoner och utbrott för ILA och PD, med historik, och om sjukdom och brunnbåtsbesök för varje lokal. Se uppdateringen 2026-11-16.
Så visas datamängden i kartan
Datamängden ingår i kartlagret Kust och fiske som Fiskhälsa: zoner för ILA och PD:

Från Placepoints ordbok: ILA (infektiös laxanemi)
Mer information: Mattilsynet: Infeksiøs lakseanemi (ILA), Veterinærinstituttet: Infeksiøs lakseanemi
Engelska: Infectious salmon anaemia (ISA).
Vanliga frågor
Vad är ILA?
ILA är en virussjukdom hos lax som kan ge bleka gälar, blödningar och hög dödlighet. Veterinærinstituttet beskriver den som en allvarlig, smittsam sjukdom. Den är ofarlig för människor.
Vem avgör vad som händer vid ett utbrott?
Mattilsynet fastställer en föreskrift om restriktionszon och beslutar om åtgärder för varje anläggning, till exempel utslaktning av sjuk fisk.
Måste en fiskodlare anmäla misstanke om ILA?
Ja. Misstanke ska anmälas omedelbart till Mattilsynet via Altinn. Anmälningsplikten gäller bland annat anställda i odlingsföretag och fiskhälsotjänsten.
Vad är skillnaden mellan skyddszon och övervakningszon?
Skyddszonen ligger runt anläggningen med ILA och har de strängaste åtgärderna. Övervakningszonen ligger utanför och har övervakning och flyttförbud. Se smittzon.
Hur många utbrott har det varit?
Veterinærinstituttet uppger att toppåret 1990 hade 80 utbrott och att antalet sedan 1993 har varierat mellan ett och 25 per år.



