Produktionsområde
Ett produktionsområde är en av 13 geografiska zoner längs den norska kusten som odling av lax, öring och regnbåge i havet delas in i. Varje zon får en färg i trafikljussystemet. Färgen avgör om odlarna i zonen får växa eller måste minska produktionen. Indelningen ska begränsa smittspridning av laxlus mellan områdena.
Områdena inrättades från 2017-10-15 genom produksjonsområdeforskriften § 3 (den norska förordningen om produktionsområden). Förordningen är fastställd av Nærings- og fiskeridepartementet (det norska närings- och fiskeriministeriet) med stöd av akvakulturloven och matloven (de norska lagarna om vattenbruk och livsmedel). De 13 områdena är:
- Svenskegrensen til Jæren
- Ryfylke
- Karmøy til Sotra
- Nordhordland til Stadt
- Stadt til Hustadvika
- Nordmøre og Sør-Trøndelag
- Nord-Trøndelag med Bindal
- Helgeland til Bodø
- Vestfjorden og Vesterålen
- Andøya til Senja
- Kvaløya til Loppa
- Vest-Finnmark
- Øst-Finnmark
Gränserna är dragna efter hur lus från odlingsanläggningarna sprids längs kusten. Anläggningar inom ett område påverkar varandra mer än anläggningar i olika områden, enligt Fiskeridirektoratet (den norska fiskerimyndigheten). Bilagan till förordningen avgränsar områdena med koordinater och med avstånd ut från baslinjen. Den yttre gränsen ligger mellan 1 och 8 nautiska mil från baslinjen, beroende på område.
Varje kommersiellt akvakulturtillstånd för matfisk av lax, öring och regnbåge i havet hör till ett produktionsområde. Ett tillstånd hör till det område där det låg 2016-06-24, och Fiskeridirektoratet placerar nya tillstånd (§ 4). Ett tillstånd får bara flyttas till ett annat område med stöd i förordningen. Efter ansökan kan Fiskeridirektoratet låta en innehavare som bara har tillstånd i ett område flytta tillstånd till ett angränsande område, men inte mer än hälften av den koncessionsbiomassa innehavaren kontrollerar (§ 7). Förordningen gäller inte reglering av kapaciteten på den enskilda lokalen.
Syftet med förordningen är att främja lönsamhet och konkurrenskraft för vattenbruksnäringen inom ramarna för en miljömässigt hållbar utveckling, se § 1. Produktionskapaciteten i ett område anges i MTB (maximalt tillåten biomassa): ett tillstånd på 780 ton MTB ger rätt att ha upp till 780 ton fisk i havet, enligt Fiskeridirektoratet. Om ett tillstånd när det inrättades hörde till mer än ett område, måste innehavaren välja område senast 2017-08-15 (§ 5).
Färgen i trafikljussystemet gäller hela området. År 2026 är tre områden gröna, nio gula och ett rött (område 3, Karmøy til Sotra), enligt Fiskeridirektoratet. För en kommun spelar det roll för Havbruksfondet (den norska vattenbruksfonden), eftersom utbetalningarna följer klarerad MTB för lokalerna i kommunen. För en granne till en anläggning säger området främst något om ramarna för tillväxten i regionen, inte om förhållandena vid just den anläggningen. Kapaciteten mäts i MTB, och varje anläggning finns i akvakulturregistret med sin lokal.
I Placepoint AI kan du hämta trafikljusfärgen för varje produktionsområde. Se uppdateringen 2026-11-16.
Från Placepoints ordbok: Produktionsområde
Mer information: Lovdata: Produksjonsområdeforskriften, Fiskeridirektoratet: Vad är trafikljussystemet?
Engelska: Production area (one of 13 salmon farming zones in Norway).
Vanliga frågor
Hur många produktionsområden finns det?
Det finns 13, numrerade från 1 (Svenskegrensen til Jæren) till 13 (Øst-Finnmark), se produksjonsområdeforskriften § 3.
Varför är kusten indelad i produktionsområden?
För att begränsa smittspridning av laxlus mellan områdena. Gränserna är dragna utifrån hur lus sprids, enligt Fiskeridirektoratet.
Kan en odlare flytta ett tillstånd till ett annat område?
Bara med tillstånd från Fiskeridirektoratet, och som huvudregel till ett angränsande område. Som huvudregel får inte mer än hälften av den koncessionsbiomassa innehavaren kontrollerar flyttas, se § 7.
Gäller produktionsområdena för allt vattenbruk?
Nej. De gäller matfisk av lax, öring och regnbåge i havet. Tillstånd för särskilda ändamål är i huvudsak undantagna, se § 2.



