Hoppa till huvudinnehåll
Beta! Dokumentasjonen er automatisk generert. Informasjonen kan være ufullstendig og inneholde feil, spesielt skjermbilder og videoer. Se Om hjelpesidene. Vi vil veldig gjerne ha innspill: Kontakt oss via «Fant du det du lette etter?» nederst, i chatten nede til høyre eller på support@placepoint.no – vi svarer så fort vi kan!

Samfällighet

En samfällighet är något som flera fastigheter äger eller har rätt till gemensamt, inte som personer, utan som fastigheter. Rätten följer fastigheten vid försäljning, utan någon egen överlåtelsehandling. Det kan vara ett markområde, en väg, en gemensam brunn eller en anläggning för värme eller bredband.

Lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter § 1 definierar samfällighet brett: mark som flera fastigheter äger tillsammans, servitut och andra rättigheter som hör till flera fastigheter, och gemensamhetsanläggningar som bildats enligt anläggningslagen (1973:1149). En gemensamhetsanläggning är själva anläggningen, till exempel en intern väg, en parkeringsanläggning eller en avloppsledning, bildad genom lantmäteriförrättning enligt anläggningslagen 1 §, förutsatt att anläggningen är av väsentlig betydelse för de fastigheter som ska delta (5 §).

Förvaltningen kan ske på två sätt: delägarförvaltning, där ägarna själva sköter förvaltningen gemensamt utan egen styrelse, eller föreningsförvaltning, där en samfällighetsförening tar över. Samfällighetsföreningen är, enligt samfällighetslagen 17 §, en sammanslutning som kan förvärva rättigheter och ta på sig skyldigheter, det vill säga en egen juridisk person, registrerad hos Lantmäteriet i samfällighetsföreningsregistret, med egen styrelse, egna stadgar och årlig föreningsstämma. Föreningens enda ändamål är att förvalta den samfällighet den bildats för (18 §), och för gemensamhetsanläggningar av teknisk karaktär, som vägar eller ledningar för bostadsfastigheter, är den skyldig att avsätta medel till en fond för underhåll och förnyelse (19 §).

Varje deltagande fastighet får ett andelstal, ett tal som avgör både röstvikt och hur stor del av kostnaderna ägaren ska täcka. Andelstalet fastställs av Lantmäteriet i själva förrättningsbeslutet och kan sedan ändras på två sätt: genom avtal mellan fastighetsägare och styrelse, registrerat mot en avgift på 8 000 kr per anläggning plus 1 000 kr per fastighet utöver den första (anläggningslagen 43 §), eller, när förrättningen har gett styrelsen fullmakt till det, genom eget styrelsebeslut, registrerat mot 4 500 kr per anläggning plus 800 kr per fastighet utöver den första (24 a §).

Det är därför en svensk bostadsköpare så ofta ärver ett medlemskap utan att ha ansökt om det: andelen i samfälligheten är en egenskap hos fastigheten, inte hos ägaren, och följer automatiskt med vid överlåtelse. Det gäller även omvänt: säljer du fastigheten följer andelen inte med dig vidare till någon ny fastighet, den stannar hos den fastighet den alltid har varit knuten till.

Lagen skiljer mellan typer av samfällighet efter vad de bygger på: en samfällighet kan följa av själva fastighetsbildningslagen (delad mark från en tidigare fastighetsreglering), av anläggningslagen (en gemensamhetsanläggning), eller undantagsvis av äldre rättigheter knutna till en socken. Samfällighetslagen § 2 gör uttryckligen klart att lagen bara gäller så långt den inte strider mot annan lagstiftning, så att en samfällighet aldrig går före till exempel bestämmelser i en detaljplan för området.

Den norska parallellen är realsameie och veilag, som båda bygger på samma idé om att fastigheten, inte personen, äger andelen. Skillnaden är formaliseringen: en svensk samfällighetsförening är en registrerad juridisk person med ett andelstal fastställt av en statlig myndighet i ett bindande beslut, medan ett norskt veilag sällan har motsvarande registrering eller en myndighetsfastställd andel, och ett realsameie ofta lever utan någon organiserad styrelse alls.

Från Placepoints ordbok: Samfällighet

Mer information: Lantmäteriet: Samfällighet, äga och använda gemensamt, Riksdagen: Lag (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter, Riksdagen: Anläggningslag (1973:1149)

Engelska: Joint property facility / property association (Swedish-specific: shared ownership or rights that attach to the properties themselves, managed by a registered legal person).

Vanliga frågor

Vad är en samfällighet?

Något som flera fastigheter äger eller har rätt till gemensamt, till exempel ett markområde, en väg eller en anläggning. Rätten följer fastigheten vid försäljning, inte ägaren.

Vad är skillnaden mellan en samfällighet och en gemensamhetsanläggning?

Samfällighet är den breda juridiska beteckningen på delat ägande eller delad rätt mellan fastigheter. En gemensamhetsanläggning är den konkreta anläggningen, som en väg eller en ledning, bildad för att tjäna fastigheterna gemensamt.

Vad är en samfällighetsförening?

Föreningen som förvaltar en samfällighet för de deltagande fastigheternas räkning. Den är en registrerad juridisk person med egen styrelse, egna stadgar och en årlig föreningsstämma.

Vad är ett andelstal?

Talet som bestämmer hur mycket varje fastighet betalar till samfälligheten och vilken röstvikt ägaren har. Det fastställs av Lantmäteriet i förrättningsbeslutet.

Varför ärver jag medlemskap i en samfällighetsförening när jag köper bostad i Sverige?

För att andelen i samfälligheten är knuten till fastigheten, inte till den som äger den. Vid försäljning följer medlemskapet automatiskt med till ny ägare.

Vad är den norska parallellen till en samfällighet?

Realsameie och veilag. Skillnaden är att den svenska samfällighetsföreningen är en registrerad juridisk person med ett andelstal fastställt av en statlig myndighet, något de norska ordningarna sällan har i samma grad.

Beta! Dokumentasjonen er automatisk generert. Informasjonen kan være ufullstendig og inneholde feil, spesielt skjermbilder og videoer. Se Om hjelpesidene. Vi vil veldig gjerne ha innspill: Kontakt oss via «Fant du det du lette etter?» nederst, i chatten nede til høyre eller på support@placepoint.no – vi svarer så fort vi kan!