SEAPOP
SEAPOP är det nationella programmet som övervakar och kartlägger norska sjöfåglar. Det visar var sjöfåglarna häckar, hur bestånden utvecklas och var fåglarna håller till i havet under året.
Namnet kommer från den engelska termen för sjöfågelbestånd, seabird populations. Programmet startade 2005 och är ett långsiktigt program för övervakning och kartläggning av sjöfåglar längs den norska kusten, på Svalbard och i havsområdena runt omkring. Det ska ge grundläggande kunskap som bidrar till bättre förvaltning av de marina miljöerna. Särskilt söker det data som gör det möjligt att modellera effekten av mänskliga ingrepp och skilja den från naturlig variation.
Arbetet utförs av Norsk institutt for naturforskning (NINA) och Norsk Polarinstitutt, och forskarna från de två institutionerna utgör SEAPOP:s faggrupp. Miljødirektoratet (norska miljömyndigheten) leder styrgruppen, där även NVE, Sokkeldirektoratet, Norsk Polarinstitutt och Offshore Norge ingår. Programmet finansieras av Klima- og miljødepartementet, Energidepartementet och Offshore Norge.
SEAPOP har två huvuddelar. Övervakningen följer bestånden över tid. Den nationella övervakningen av sjöfåglar inleddes 1980 och etablerades formellt 1988, och SEAPOP har utökat den med 13 nya nyckellokaler från Spitsbergen i norr till Agder i söder. Kartläggningen visar utbredningen av häckande, rastande och övervintrande sjöfåglar längs kusten och på Svalbard. Eftersom området är enormt beräknas mycket av utbredningen till havs med matematiska modeller, i samarbete med Havforskningsinstituttet och baserat på data från institutets ekosystemexpeditioner.
För den som planerar eller bedömer en åtgärd i havet är det utbredningen till havs som räknas. Kartorna visar var fåglarna uppehåller sig till havs under året, och de används när en åtgärd i havet ska bedömas mot naturvärdena i området. Sjöfåglar hör till den biologiska mångfald som man tar hänsyn till i sådana bedömningar.
SEAPOP har som mål att genomföra en detaljerad kartläggning av utbredningen längs hela kustlinjen och på Svalbard under en programperiod på tio år. Programmet finansierar också kortare studier av sjöfåglarnas ekologi och habitatanvändning, inriktade på arter som är särskilt sårbara för vissa miljöpåverkningar eller särskilt värdefulla att bevara.
Observationer kan rapporteras in till sjöfågelkartverket via seapop.no. SEAPOP har också sammanfattat resultaten för 2005 till 2014 i ett nyckeldokument som visar förändringar i sjöfågelbestånden. Mycket av informationen är fritt tillgänglig. Bara användare med särskild behörighet kan ladda ned rådata. På seapop.no hittar du bland annat SEATRACK, som visar var sjöfåglarna uppehåller sig utanför häckningssäsongen, och GPS-spårning av fåglarnas användning av områden under häckningssäsongen.
I Placepoint AI kan du fråga om sjöfåglar till havs från SEAPOP. Se uppdateringen 2026-11-16 och SEAPOP som källa.
Så visas datamängden i kartan
Datamängden ingår i kartlagret Natur som Sjöfåglar till havs per årstid:

Från Placepoints ordbok: SEAPOP
Mer information: SEAPOP: Om SEAPOP
Engelska: SEAPOP (the Norwegian seabird monitoring and mapping programme).
Vanliga frågor
Vem driver SEAPOP?
Norsk institutt for naturforskning (NINA) och Norsk Polarinstitutt organiserar och utför arbetet. Miljødirektoratet leder styrgruppen. Programmet startade 2005.
Vad visar SEAPOP-kartorna?
De visar utbredningen av sjöfåglar, även till havs. Mycket av utbredningen till havs är beräknad med matematiska modeller i samarbete med Havforskningsinstituttet, eftersom områdena är så stora.
Vad är SEATRACK?
SEATRACK är en del av SEAPOP:s kartor och data och visar var sjöfåglarna uppehåller sig utanför häckningssäsongen. Du hittar det hos SEAPOP.
Är alla SEAPOP-data öppna?
Mycket är fritt tillgängligt, men bara användare med särskild behörighet kan ladda ned rådata, enligt SEAPOP: Om SEAPOP.
Varför är sjöfåglar viktiga i fysisk planering till havs?
Sjöfåglar ingår i de naturvärden som man bedömer en åtgärd mot. SEAPOP ger kunskap om var fåglarna finns och hur bestånden utvecklas, och är utformat för att modellera effekten av mänskliga ingrepp.



