Hoppa till huvudinnehåll
Beta! Dokumentasjonen er automatisk generert. Informasjonen kan være ufullstendig og inneholde feil, spesielt skjermbilder og videoer. Se Om hjelpesidene. Vi vil veldig gjerne ha innspill: Kontakt oss via «Fant du det du lette etter?» nederst, i chatten nede til høyre eller på support@placepoint.no – vi svarer så fort vi kan!

Servitut

Ett servitut är en avgränsad rätt att använda någon annans fastighet på ett bestämt sätt, eller att hindra ägaren från att använda sin egen fastighet på bestämda sätt. Vägrätt över naboens gård, ledningsrätt för kommunens fjärrvärme, betesrätt i utmark, byggnadsförbud i strandzonen, allt detta är servitut. Till skillnad från full äganderätt är ett servitut alltid begränsat i innehåll, omfattning eller varaktighet, och det följer fastigheten (inte ägaren) vid överlåtelse. Servitut är en av de viktigaste typerna av belastningar på fast egendom, och regleras i servituttlova från 1968.

Servitut delas traditionellt in i två grupper:

  • Positiva servitut ger innehavaren rätt att göra något på den belastade fastigheten. Exempel är vägrätt, ledningsrätt för vatten, avlopp, el eller fjärrvärme, betesrätt, avverkningsrätt, fiskerätt, brunnsrätt och parkeringsrätt.
  • Negativa servitut förbjuder ägaren att utföra bestämda handlingar på sin egen fastighet. Klassiska exempel är byggnadsförbud, höjdbegränsningar, förbud mot näringsverksamhet i ett bostadsområde och förbud mot planteringar som hindrar utsikt.

Servitut kan uppstå på flera sätt: genom avtal (som skrivs in i Grunnboken), genom hevd (norsk regel om rätt genom långvarig användning, typiskt 20 års sammanhängande bruk i god tro enligt hevdsloven), genom urminnes hävd, genom expropriation, eller genom jordskifte (norsk fastighetsreglering). Servitut som är knutna till en bestämd person kallas personliga servitut. Servitut som tillhör en härskande fastighet kallas reella servitut (eller belastande rättigheter) och följer den härskande fastigheten vid försäljning.

För att få rättsligt skydd mot en godtroende tredje man måste ett avtalsservitut skrivas in i Grunnboken. Enligt tinglysingsloven § 20 får en inskriven rätt företräde framför samtidiga eller yngre oregistrerade rättigheter. § 21 begränsar detta: känner förvärvaren till den äldre oregistrerade rätten, går den äldre rätten före. Sammantaget betyder detta att ett oinskrivet servitut kan förlora sitt företräde mot en godtroende förvärvare som skriver in sin rätt utan kännedom om servitutet. Servitut som har uppstått genom hevd har ett särskilt skydd: de gäller utan inskrivning så länge de är synliga eller på annat sätt kända.

Servituttlova innehåller också regler om ändring och avveckling. Enligt § 5 kan ett servitut omskipes (ändras i placering, utformning eller innehåll) om den andra parten säkras en likvärdig ordning. § 7 ger lagstöd för avskiping (upphävande): ett servitut som klart är till mer skada än nytta för den belastade fastigheten kan raderas mot ersättning till rättighetshavaren, typiskt en gammal vägrätt eller nyttjanderätt som har mist praktisk betydelse.

För utvecklare och analytiker är servitut en kritisk del av due diligence. Ett negativt servitut som förbjuder näringsverksamhet eller sätter en höjdbegränsning kan stoppa ett projekt helt, och ett positivt servitut som ger naboen vägrätt över tomten kan tvinga fram en oönskad placering av nybyggnation. Negativa servitut på utvecklingstomter är en vanlig orsak till tvister, och resultatet kan bli allt från projektstopp till omförhandling med servitutshavaren mot vederlag.

I Placepoint visas inskrivna servitut som belastningar i fastighetspanelen, med inskrivningsdatum, dagboksnummer, typ och text. Detaljerna i själva servitutsdokumentet hämtas genom beställning från Kartverket.

Så ser det ut i Placepoint

I Placepoint hittar du detta i Fastighetspanel:

Servitut i Placepoint

Från Placepoints ordbok: Servitut

Mer information: Lovdata: Servituttlova, Lovdata: Hevdsloven, Kartverket: Servitutter

Engelska: Easement / servitude (registered right burdening real property).

Vanliga frågor

Vad är ett servitut?

Ett servitut är en avgränsad rätt att använda någon annans fastighet (positivt servitut) eller att hindra ägaren från bestämda handlingar på sin egen fastighet (negativt servitut). Servitutet följer fastigheten vid försäljning.

Var hittar jag servitut på en fastighet?

Inskrivna servitut framgår av Grunnboken hos Kartverket och kan slås upp på seeiendom.kartverket.no. Ett fullständigt grunnboksutskrift visar alla aktiva belastningar. Oinskrivna servitut (typiskt från hevd) kräver lokal undersökning.

Hur raderas ett servitut?

Ett servitut raderas genom inskrivning av en raderingsförklaring från rättighetshavaren, eller genom preskription. Servitut som har blivit oskäligt betungande kan också omskipes enligt servituttlova § 5 eller avskipes mot ersättning enligt § 7.

Vad är skillnaden mellan ett positivt och ett negativt servitut?

Ett positivt servitut ger rätt att använda fastigheten (vägrätt, ledningsrätt). Ett negativt servitut förbjuder ägaren att utföra bestämda handlingar (byggnadsförbud, höjdbegränsning). Båda är bindande för senare ägare när de är inskrivna.

Kan ett servitut uppstå utan avtal?

Ja, ett servitut kan uppstå genom hevd (typiskt 20 års sammanhängande bruk i god tro), genom urminnes hävd, genom expropriation eller genom jordskifte. Servitut som uppstått genom hevd har skydd även utan inskrivning så länge de är synliga eller kända.

Beta! Dokumentasjonen er automatisk generert. Informasjonen kan være ufullstendig og inneholde feil, spesielt skjermbilder og videoer. Se Om hjelpesidene. Vi vil veldig gjerne ha innspill: Kontakt oss via «Fant du det du lette etter?» nederst, i chatten nede til høyre eller på support@placepoint.no – vi svarer så fort vi kan!