Skredfaresone
En skredfaresone (norskt riskområde för ras och skred) är ett område där det finns fara för skred, det vill säga massor i rörelse: snöskred, jordskred, flomskred (slamström), stenras eller lerskred. Zonerna kategoriseras efter sannolikhet i tre säkerhetsklasser, S1, S2 och S3, enligt TEK17 § 7-3. Lagstödet finns i plan- og bygningsloven och i förordningens krav på att åtgärder inte ska placeras så att de utsätts för fara. Dataunderlaget kommer från NVE som förvaltar skredkartläggningen i Norge.
Säkerhetsklasserna speglar både skadepotential och vilken sannolikhetsnivå åtgärden måste tåla. S1 gäller byggnader där få personer vistas, garage, båthus och uthus, med krav på säkring mot skred med sannolikheten 1/100 per år. S2 täcker enbostadshus, mindre bostadshus, kontors- och affärsbyggnader där det normalt vistas flera personer, med krav på säkring mot 1/1000 per år. S3 omfattar sjukhus, skolor, förskolor och annan samhällskritisk infrastruktur, med krav på säkring mot 1/5000 per år. Åtgärder inom en zon utan dokumenterad säkring till klassens nivå avvisas i bygglovsansökan, och sakkunnig bedömning (geotekniker, snöskredexpert) krävs som dokumentation.
Skredtyperna har olika dynamik och kartläggs i olika serier. NVE:s aktsamhetskartor täcker stora arealer med grov upplösning och är en första varning: om den aktuella tomtpunkten hamnar inom zonen måste en sakkunnig bedömning klargöra den faktiska faran innan tillstånd ges. Detaljerade farozonskartor finns för utvalda tätorter och områden med känd skredhistorik, och där är sannolikhetsgränserna fastställda genom modellering. För kvicklera finns egna kvicklerezoner med klassificering enligt NVE-veileder 1/2019 (låg, moderat, hög, mycket hög faregrad), och krav på geotekniska undersökningar enligt NADAG vid åtgärder.
Klimatförändringar ökar skredrisken genom mer extrem nedbörd och mer instabila snöförhållanden. NVE:s klimatpåslag för skred ligger i samma storleksordning som för översvämning, men de praktiska utslagen syns särskilt i flomskred (jordmassor i vattenmättad flöde) i branta sidodalar. Aktsamhetskartorna uppdateras regelbundet, och kommunala farozonskartor revideras vanligtvis i samband med revideringar av kommuneplanens arealdel.
Konsekvenserna för byggherre och ägare är konkreta. Inom zon S1 till S3 krävs dokumenterad säkring eller placering utanför zonen innan tillstånd ges. Skyddsåtgärder kan vara fysiska (skredvall, fånggärde, säkringsnät, terrängomformning), avgränsande (flytt av byggnad, minskad volym) eller arealmässiga (endast lågriskanvändning på den utsatta delen av tomten). Befintliga byggnader åläggs inte automatiskt förbättring, men kommunen kan i allvarliga fall expropriera eller använda hänsynszon i reguleringsplan för att hindra fortsatt utbyggnad. Försäkring följer naturskadeordningen via Norsk Naturskadepool, men upprepade händelser utan förbättring kan ge minskad täckning.
Skillnaden mot översvämningszon är typen av fara: översvämning är vattenmassor från vattendrag eller hav, skred är massförflyttning i sluttande terräng. Skillnaden mot byggnadsgräns längs vattendrag enligt plan- og bygningsloven § 1-8 är att byggnadsgränsen är en arealmässig restriktion oberoende av geofara, medan skredfaresonen är en bedömning av geofara. Ett område kan omfattas av flera verktyg samtidigt.
I Placepoint visas NVE:s aktsamhetskartor för skred, kvicklerezoner och flomskred som kartlager. Exemplet Klimatrisk och grundförhållanden visar flödet för att bedöma skred tillsammans med NADAG-data och matrikkelinformation på en tomtpunkt.
Så visas datamängden i kartan
Datamängden ingår i kartlagret Geologi som Ras och skred:
Från Placepoints ordbok: Skredfaresone
Mer information: NVE: Flom og skred, DiBK: TEK17 § 7-3
Engelska: Landslide hazard zone.
Vanliga frågor
Vilka skredtyper kartläggs?
Snöskred, jordskred, flomskred, stenras, fjällskred och kvicklera. NVE förvaltar både aktsamhetskartor (grov upplösning) och detaljerade farozonskartor (utvalda områden).
Vad är S1, S2 och S3?
Säkerhetsklasser i TEK17 § 7-3. S1 gäller byggnader där få personer vistas (sannolikhet 1/100), S2 bostäder och näringsbyggnader (1/1000), S3 samhällskritiska byggnader som sjukhus och skolor (1/5000).
Kan jag bygga i en skredfaresone?
Ja, men bygglovsansökan måste dokumentera säkring till den aktuella säkerhetsklassens nivå, eventuellt genom fysiska skyddsåtgärder eller placering utanför zonen. Sakkunnig bedömning krävs.
Skillnaden mellan aktsamhetskarta och farozonskarta?
Aktsamhetskartor täcker stora arealer med grov upplösning och visar att faran måste bedömas. Farozonskartor är detaljerade beräkningar för utvalda områden med konkreta sannolikhetsgränser.
Hur är det med kvicklera?
Kvicklerezoner är en egen kategori med klassificering från låg till mycket hög faregrad. Åtgärder i en zon kräver geotekniska undersökningar enligt NADAG och sakkunnig bedömning.