Smittryck
Smittryck är den beräknade mängden smittsamma laxluslarver i havet i ett område. Talet visar hur många larver per kvadratmeter som har funnits i området under den aktuella veckan. Det kommer från en modell hos Havforskningsinstituttet (Norges havforskningsinstitut).
Larverna av laxlus kläcks direkt i vattenmassorna och utvecklas genom flera stadier innan de blir smittsamma och kan fästa på en laxfisk. Medan de utvecklas driver de med strömmen och kan röra sig upp och ner i vattnet. De smittsamma larverna kallas copepoditer. Havforskningsinstituttet beräknar var de finns med en hydrodynamisk spridningsmodell.
Modellen utgår från antalet vuxna honlöss på odlingsanläggningarna och de aktuella strömförhållandena. Odlarna rapporterar löss och vattentemperatur varje vecka och antal fiskar varje månad. Talen används för att uppskatta hur många larver som kläcks per timme på varje anläggning i landet. Smittrycket beräknas i realtid. Antalet fiskar i en anläggning kan då vara felaktigt när fisk har slaktats men ännu inte registrerats. Havforskningsinstituttet kör därför beräkningarna på nytt när säkrare tal finns, innan lusnivån används i rådgivning.
Larverna är först inte smittsamma, och de frisimmande stadierna varar 100 till 150 dygngrader, alltså 10 till 15 dagar vid 10 °C. Under den tiden är det främst strömmen som sprider dem. Havforskningsinstituttet skriver att huvuddelen håller sig inom några tiotal kilometer från källan, medan vissa löss kan spridas mer än 100 km (Havforskningsinstituttet: Hur sprids laxlusen). Institutet skriver också att det inte vet hur hög koncentration av larver som krävs för att utgöra ett smittryck för vild fisk. Strömmen i de översta 50 metrarna av fjordar och kust varierar mycket, även från år till år, så spridningen kan gå utåt eller inåt i en fjord.
Kartorna över smittryck kan kalibreras mot löss på fisk i små vaktburar och mot löss på utvandrande smolt som fångats med trål. Då kan Havforskningsinstituttet se när och var larverna har varit tillräckligt många för att hota den vilda fisken, även där det saknas observationer. Resultaten används för att planera fältarbete, i slutrapporten till Mattilsynet (den norska livsmedelsmyndigheten), i Havforskningsinstituttets riskbedömning av norsk fiskodling och som underlag för trafikljussystemet.
Smittryck är inte samma sak som lustal. Lustalet är antalet vuxna honlöss per fisk på en anläggning, och det rapporteras varje vecka enligt den norska lusförordningen (lusforskriften). Smittrycket visar vad som finns i vattnet i ett område, beräknat utifrån lössen på anläggningarna och strömmen. Det gör talet användbart för grannar, för vild fisk och för bedömningar per produktionsområde. Smittryck för laxlus är också något annat än en smittzon för sjukdomar som ILA och PD, där Mattilsynet fastställer gränserna i förordning.
I Placepoint AI kan du fråga om beräknat smittryck för laxlus längs kusten, vecka för vecka, utöver veckovisa lustal för varje akvakulturlokal. Se uppdateringen 2026-11-16.
Från Placepoints ordbok: Smittryck
Mer information: Havforskningsinstituttet: Beräkning av smittryck, Havforskningsinstituttet: Hur sprids laxlusen, Havforskningsinstituttet: Laxlus
Engelska: Infection pressure (modelled concentration of infective salmon lice larvae).
Vanliga frågor
Vad mäter smittryck?
Smittryck visar hur många smittsamma laxluslarver (copepoditer) per kvadratmeter som har funnits i ett område under en vecka. Talet är beräknat, inte uppmätt, och kommer från Havforskningsinstituttets spridningsmodell.
Vilka data bygger modellen på?
Antal vuxna honlöss per anläggning, veckovisa lustal och havstemperatur, månatliga fisktal och strömförhållandena. Talen från odlarna är de rapporterade lustalen.
Vem använder smittrycket?
Havforskningsinstituttet använder det i fältplanering, i slutrapporten till Mattilsynet och i riskbedömningen av norsk fiskodling. Det är också underlag för trafikljussystemet.
Vad är skillnaden mellan smittryck och lustal?
Lustal räknas på fisk på en anläggning. Smittryck är larver i vattnet i ett område, beräknat utifrån lössen på anläggningarna och strömmen.
Rättas talen i efterhand?
Ja. Beräkningen i realtid kan ha felaktiga fisktal när slakt ännu inte har registrerats. Havforskningsinstituttet kör därför beräkningarna på nytt innan talen används i rådgivning (Havforskningsinstituttet: Beräkning av smittryck).



