Stämpelskatt
Stämpelskatt är den svenska avgift staten tar ut när en fastighet byter ägare eller när en ny inteckning tas ut i fastigheten. Avgiften beräknas i procent av ett fastställt underlag och betalas till Lantmäteriet i samband med ansökan om lagfart eller pantbrev.
Reglerna finns i lag (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter. Vid köp av en fastighet är satsen 1,5 % för privatpersoner, bostadsrättsföreningar och kommuner, och 4,25 % för juridiska personer som aktiebolag och handelsbolag. Den högre satsen för juridiska personer höjdes från 3 % till 4,25 % 2011-01-01. Ett köp som ingicks före årsskiftet 2011 behöll den gamla satsen även om lagfart söktes efter årsskiftet.
Underlaget för beräkningen är inte nödvändigtvis köpeskillingen. Lagen kräver att avgiften beräknas på det högsta av köpeskillingen och taxeringsvärdet året före det år då lagfarten beviljas, avrundat nedåt till närmaste tusen kronor. Ligger köpeskillingen under taxeringsvärdet, till exempel vid försäljningar inom familjen eller till underpris, betalar köparen ändå på taxeringsvärdet. Detta golvvärde finns inte i det norska systemet.
Arv, bodelning och ren gåva är undantagna från stämpelskatt: du betalar bara den fasta expeditionsavgiften på 825 kr för själva lagfarten. Gränsen mellan gåva och köp går vid 85 % av föregående års taxeringsvärde. Betalar mottagaren, eller övertar mottagaren skuld, för ett belopp under denna gräns, räknas överlåtelsen som gåva och någon stämpelskatt tas inte ut. När vederlaget når 85 % eller mer behandlar Lantmäteriet hela överlåtelsen som ett köp, och full stämpelskatt tas ut på vederlaget. Denna gräns är en vanlig planeringsdetalj vid familjeöverlåtelser och generationsskiften i svensk näringsfastighet.
En egen, lägre sats på 2 % gäller när en ny inteckning tas ut i fastigheten, alltså när ett nytt pantbrev utfärdas. Eftersom ett pantbrev följer fastigheten och kan återanvändas av nästa ägare undviker många köpare denna kostnad helt eller delvis genom att överta säljarens befintliga pantbrev i stället för att söka nya.
Betalningsansvaret ligger formellt på båda parter gemensamt, men i praktiken är det köparen som betalar stämpelskatten på köpet, eftersom det är köparen som söker lagfart. Betalar inte köparen kan Lantmäteriet kräva beloppet av säljaren i stället.
Den norska motsvarigheten är dokumentavgiften, som är 2,5 % av försäljningsvärdet och betalas vid tinglysning av skjøtet. Två skillnader gör att jämförelsen inte är rak. Norge har en enda sats oavsett vem som köper, medan Sverige skiljer skarpt mellan privatpersoner och juridiska personer. Det är just denna skillnad som gör att svenska näringsfastigheter mycket ofta säljs som aktiebolag i stället för som en direkt fastighetsförsäljning: köparen övertar aktierna i bolaget som äger fastigheten och undviker därmed både lagfart och stämpelskatt, eftersom ägandet till själva fastigheten aldrig formellt byter hand. Norge har inte heller något golvvärde motsvarande taxeringsvärdet, dokumentavgiften beräknas alltid enbart på försäljningsvärdet.
Från Placepoints ordbok: Stämpelskatt
Mer information: Lag (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter, Lantmäteriet: Stämpelskatt och avgifter
Engelska: Stamp duty on a property transfer or a new mortgage registration.
Vanliga frågor
Vad är stämpelskatt?
Stämpelskatt är den avgift staten tar ut vid ägarbyte av en fastighet eller vid ny inteckning i fastigheten, betald till Lantmäteriet i samband med lagfart eller pantbrev.
Hur mycket är stämpelskatten i Sverige?
1,5 % för privatpersoner vid köp av en fastighet, och 4,25 % för juridiska personer som aktiebolag. Vid ny inteckning (pantbrev) är satsen 2 %.
Vad beräknas stämpelskatten på?
Det högsta av köpeskillingen och taxeringsvärdet året före det år då lagfarten beviljas, inte bara köpeskillingen.
Varför säljs svenska näringsfastigheter ofta som aktiebolag?
För att en försäljning av aktierna i bolaget som äger fastigheten inte utlöser ny lagfart eller stämpelskatt, eftersom fastigheten formellt inte byter ägare.
Måste jag betala stämpelskatt när jag ärver eller får en fastighet i gåva?
Nej, arv, bodelning och ren gåva är undantagna. Gränsen går vid 85 % av föregående års taxeringsvärde: betalar mottagaren mer än så räknas överlåtelsen som köp och full stämpelskatt tas ut.
Vad är skillnaden mellan stämpelskatt och norsk dokumentavgift?
Norge har en enda sats, 2,5 %, oavsett vem som köper, medan Sverige skiljer mellan privatpersoner (1,5 %) och juridiska personer (4,25 %) och har ett golvvärde i taxeringsvärdet som Norge saknar.