Skyddade vattendrag
Skyddsplan för vattendrag (norska: verneplan for vassdrag) är en nationell plan som säkerställer att ett representativt urval av norska vattendrag bevaras mot kraftutbyggnad. De skyddade vattendragen ska tillsammans täcka olika landskapstyper och naturregioner i Norge, och vikt har lagts vid att skydda hela avrinningsområden med deras dynamik och variation, inte bara enskilda älvfåror.
Planen är beslutad av Stortinget i flera etapper, första gången 1973 och senast med kompletteringen 2009. Sammanlagt omfattar den runt 390 vattendragsobjekt, från fjäll till fjord. Vattendragen delas in i:
- Typvattendrag, som representerar regional naturvariation.
- Referensvattendrag, som är lite påverkade och används som jämförelseunderlag för forskning och förvaltning.
Huvudändamålet är skydd mot kraftutbyggnad, men skyddsvärdena ska även beaktas vid andra ingrepp, som vägbyggen, kraftledningar och vattenuttag. Efter en lagändring 2005 kan tillstånd ges till mindre kraftverk i de flesta skyddade vattendrag, så länge åtgärderna inte försvagar skyddsvärdena. Större vattendragsanläggningar är fortfarande förbjudna.
Förvaltningen är delad. NVE ger tillstånd till mindre åtgärder i och nära skyddade vattendrag och förvaltar tillståndsordningen. Miljødirektoratet har ansvar för naturmångfald och bedömer ekologiska konsekvenser. Statsforvalteren sköter den regionala förvaltningen och kan ställa villkor kopplade till vattenmiljön.
Skyddet enligt denna plan gäller vid sidan av, och överlappar delvis, andra skyddsordningar:
- Naturmangfoldloven ger grunden för nationalparker och naturreservat i samma område.
- Vannforskriften sätter miljömål för varje enskild vattenförekomst, oavsett om vattendraget är skyddat.
- Plan- og bygningsloven reglerar markanvändning genom kommunala planer och hänsynszoner.
För en exploatör är ett läge i eller nära ett skyddat vattendrag en tidig signal om att konsekvensutredning och särskilda tillstånd kan krävas. Avståndskrav och restriktioner i avrinningsområdet kan begränsa markanvändningen en bra bit från själva älvfåran.
I Placepoint visas skyddade vattendrag och NVE:s vattendragslager som kartlager, så att du snabbt kan kontrollera om en fastighet ligger inom eller nära ett skyddat vattendrag innan du går vidare med att klarlägga planstatusen. Rapport: Naturvärden och invändningar tar upp skyddade vattendrag tillsammans med strandzonen och markagrensen som gränser planen inte råder över.
Så visas datamängden i kartan
Datamängden ingår i kartlagret Vatten som Skyddade vattendrag:
Från Placepoints ordbok: Skyddade vattendrag
Mer information: NVE: Verneplan for vassdrag, Store norske leksikon: Verneplan for vassdrag
Engelska: Watercourse conservation plan (Norwegian-specific protection scheme barring hydropower development).
Vanliga frågor
Vad är skyddsplanen för vattendrag?
Skyddsplan för vattendrag är en nationell skyddsplan där de skyddade vattendragen sammantaget ska utgöra ett representativt utsnitt av Norges vattendragsnatur. Ändamålet är att bevara vattendrag mot kraftutbyggnad.
Vad betyder det att ett vattendrag är skyddat?
Vattendrag i skyddsplanen är varaktigt skyddade mot kraftutbyggnad och större ingrepp. Inom skyddszonen gäller strikta krav på markanvändning, och utbyggnad eller ingrepp i närheten kräver grundliga konsekvensutredningar.
Vem förvaltar skyddsplanen för vattendrag?
Skyddsplanen är beslutad av Stortinget och förvaltas av Norges vassdrags- og energidirektorat (NVE) och Miljødirektoratet. NVE ger tillstånd till mindre åtgärder i och nära skyddade vattendrag.
Hur får jag veta om en fastighet ligger nära ett skyddat vattendrag?
Skyddade vattendrag visas i NVE:s och Miljødirektoratets kartbaser. Placepoint ger också tillgång till dessa kartlager så att du kan kontrollera om en fastighet ligger i eller nära ett skyddat vattendrag.
Finns det andra skyddsplaner än för vattendrag?
Skyddsplan för vattendrag skyddar mot kraftutbyggnad. Det finns även skyddsplaner för naturområden (nationalparker, naturreservat) och kulturminnen. Dessa förvaltas av olika myndigheter.