Gymnasieskolor

Gymnasieskolor (videregående skoler) är den treåriga utbildningen som följer efter grundskolan. Den riktar sig till ungdomar mellan 16 och 24 år, och rätten till utbildning framgår av opplæringslova § 5-1. Fylkeskommunerna ansvarar för utbudet, äger de offentliga skolbyggnaderna och dimensionerar kapaciteten utifrån sin egen analys av utbildningsbehovet. Privat drivna gymnasieskolor godkänns enligt friskolelova och finansieras med 85 % statsbidrag mot att de tar in elever utan skolavgifter över en viss gräns.

Efter Kunnskapsløftet 2020 (LK20) är utbildningen organiserad i 15 utdanningsprogram, fördelade på två huvudspår:

• Studieförberedande: studiespesialisering, idrettsfag, kunst-design-arkitektur, medier-kommunikasjon och musikk-dans-drama. Tre år som leder fram till generell studiekompetanse, det vill säga allmän behörighet till högre utbildning.
• Yrkesförberedande: bygg- og anleggsteknikk, elektro og datateknologi, frisør-blomster-interiør, helse- og oppvekstfag, håndverk-design-produktutvikling, IT-medieproduksjon, naturbruk, restaurant-matfag, salg-service-reiseliv samt teknologi- og industrifag. Dessa bygger på 2+2-modellen med två år i skolan och två år som lärling, och avslutas med fag- eller svennebrev, ett yrkesbevis.

Utdanningsdirektoratet fastställer läroplanerna. SSB Skolestatistikk publicerar söktal och elevunderlag som grund för fylkenas dimensionering. Antagningen till gymnasieskolor styrs av betygspoäng och bostadsadress, och antagningsområdena varierar mellan fylkena. Vissa fylken tillämpar fritt skolval, andra har närskoleprincip.

För bostadsutvecklare och andra som bedömer var människor vill bo är närhet till en gymnasieskola ett mått på tillgänglighet för hushåll med tonåringar. Förhållanden som är värda att kontrollera:

• Avstånd till närmaste gymnasieskola och kollektivtrafiken dit.
• Vilka utdanningsprogram skolan erbjuder.
• Antagningsområde och om fylket tillämpar fritt skolval.
• Pågående eller planerad utbyggnad eller nedläggning av skolan, som kan ändra utbudet om några år.

I Placepoint visas gymnasieskolor i utbildningslagret tillsammans med grundskolor, förskolor och högre utbildning. Det ger en snabb bild av skolutbudet runt en fastighet eller ett område du bedömer.

Så visas datamängden i kartan

Datamängden ingår i kartlagret Utbildning som Gymnasieskolor:

Från Placepoints ordbok: Gymnasieskolor

Mer information: Lovdata: Opplæringslova 2023, Utdanningsdirektoratet: Videregående opplæring, SSB: Elever i videregående skole

Engelska: Upper-secondary schools (Norwegian school years 11-13).

Filtrering

Filtret har avgränsning på Antal elever, Antal anställda, Lägsta årskurs, Högsta årskurs, Bruksarea totalt och Ägarförhållande.

Här visat med Privat valt under Ägarform.

Vanliga frågor

Vad är en gymnasieskola?

En gymnasieskola är den treåriga utbildningen mellan grundskolan och högre utbildning, för ungdomar mellan 16 och 24 år. Fylkeskommunen ansvarar för utbudet och äger de offentliga skolbyggnaderna.

Vad är skillnaden mellan studieförberedande och yrkesförberedande spår?

Studieförberedande program, till exempel studiespesialisering, avslutas med generell studiekompetanse och ger behörighet till högre utbildning. Yrkesförberedande program följer 2+2-modellen: två år i skolan och två år som lärling, och avslutas med fag- eller svennebrev.

Varför är närhet till gymnasieskola relevant för bostadsutvecklare?

Hushåll med tonåringar lägger vikt vid tillgången till gymnasieskola när de väljer bostadsort. Avstånd, kollektivtrafik och vilka utdanningsprogram skolan erbjuder är alla faktorer som påverkar hur attraktiv en plats är för barnfamiljer.

Hur hittar jag gymnasieskolor i Placepoint?

Gymnasieskolor visas i utbildningslagret i kartan, tillsammans med grundskolor och förskolor. Du kan filtrera på antal elever, ägarförhållande och årskurs för att hitta relevanta skolor i ett givet område.