Volymstudie
En volymstudie är en arkitektfaglig utredning av hur mycket byggnadsmassa en tomt kan bära inom gällande regelmässiga och fysiska ramar. Studien översätter planbestämmelserna, tillåten exploateringsgrad, maximal byggnadshöjd, byggnadsgränser, regler för byggnadshöjd, parkeringsnorm, krav på utevistelseytor, solhöjd och siktförhållanden, till konkreta 3D-volymer som placeras på tomten. Resultatet är ett eller flera bebyggelsealternativ, vart och ett visat som enkel kubisk arkitektur ("volymskisser") som låter utvecklare, kommun och grannar snabbt bedöma skalan och hur projektet sitter i omgivningarna.
En typisk volymstudie innehåller en kort sammanfattning av regelverket, två till fem olika volymalternativ (varierat antal våningar, fotavtryck och orientering), 3D-modeller i ArcGIS Urban eller ett motsvarande verktyg, beräkningar av BTA och BOA per alternativ, en kort bedömning av siktlinjer och skuggkastning för grannbyggnader, och en bedömning av vilka alternativ som är tekniskt och regelmässigt möjliga utan att utlösa behov av dispens. Studien görs ofta tidigt i mulighetsstudien eller som förberedelse till ett planinitiativ eller en kommunal förhandsdialog.
Volymstudien skiljer sig från ett fullt utvecklat projektförslag på flera sätt. Den är volymetrisk, inte arkitektonisk: fokus ligger inte på fasader, material eller funktionsfördelning. Den är hypotestestande, inte beslutsförberedande: avsikten är att testa vad tomten tål, inte att föreslå en bestämd lösning. Och den är kortfattad, typiskt 8 till 25 sidor med rena visualiseringar, medan en KU-rapport kan löpa över 200 sidor. Kostnaden ligger normalt mellan 75 000 och 250 000 kr i konsultarvoden.
För kommunen är en bra volymstudie ett nyttigt diskussionsverktyg i uppstartsmöten. Den låter handläggaren ställa konkreta frågor om skalan ("kommer detta att skugga grannens utevistelseyta?") och därmed undvika att planarbetet startar med orealistiska premisser. För utvecklaren minskar studien risken för sena regelmässiga justeringar som kräver full omprojektering. En volymstudie som visar att ett alternativ utlöser behov av dispens är mycket billigare att upptäcka tidigt än efter att detaljprojekteringen är i gång.
I Placepoint kan du jämföra detaljplaner, byggnadstyper, befintliga byggnader, 3D-modeller av området och höjder från matrikkelen som ingångsdata till en volymstudie. Det ger ett gemensamt 3D-underlag för diskussionen med kommun, grannar och investerare.
Så visas datamängden i kartan
Datamängden ingår i kartlagret Fastighet som Fastighetsregistret – fastighetskarta:
Från Placepoints ordbok: Volymstudie
Mer information: Plan- og bygningsetaten Oslo: Veiledere, Norske arkitekters landsforbund (NAL), DiBK: Byggetekniske krav (TEK17)
Engelska: Massing study / volumetric feasibility study.
Vanliga frågor
Vad är skillnaden mellan volymstudie och mulighetsstudie?
Mulighetsstudien är bredare och omfattar ekonomi, marknad, finansiering, risk och en rekommendation om go eller no-go. Volymstudien fokuserar på det fysiska: hur mycket byggnadsmassa tomten tål inom planen. Volymstudien är ofta ett av flera underlag i en mulighetsstudie.
Hur lång tid tar en volymstudie?
Typiskt 2 till 6 veckor från beställning till färdig leverans, beroende på tomtens komplexitet och antalet alternativ som ska modelleras. Komplexa centrumtomter med strikta höjdbegränsningar och siktkrav kräver fler iterationer än enkla utbyggnadstomter på flack terräng.
Vilka verktyg använder arkitekterna?
ArcGIS Urban, Rhino + Grasshopper, Spacemaker och liknande 3D-verktyg som låter arkitekten generera och jämföra många volymalternativ snabbt. De importerar ofta matrikkeldata, befintliga byggnader, höjddata från Kartverket och solbanaanalyser för att göra snabba kvalitativa och kvantitativa jämförelser.
Kan volymstudien användas som planförslag?
Nej. Den är hypotestestande och volymetrisk, och innehåller inte detaljerade planbestämmelser, plankarta eller konsekvensutredning. Den utgör ett underlag för det vidare planarbetet, men själva planförslaget är ett betydligt mer omfattande dokument.